Läkartidningen träffar Ardalan Shekarabi en måndagsförmiddag i slutet av januari i Finansdepartementets bibliotek. Han känner sig pigg och utvilad efter att för första gången på länge ha haft ett veckoslut ledigt.

– Jag visste att det är mycket jobb att vara minister, säger han. Men inte att det skulle vara så här mycket.

Som civilminister i Stefan Löfvens regering har den 36-årige juristen och tidigare SSU-ordföranden flera tunga frågor i sin portfölj. Den offentliga sektorns organisation är hans område, liksom regelverket för privata aktörer i offentligt finansierad verksamhet. Det här innebär att det är Ardalan Shekarabi som har till uppgift att hantera den explosiva frågan om vinster i välfärden, men också frågor som den idéburna sektorns roll och vad som ska komma efter NPM.

I början av oktober förra året träffade den nytillträdda S-MP-regeringen och Väns­terpartiet en överenskommelse om hur man ser på vins­ter i välfärden, där det bland annat står att man måste stoppa vinstjakten i välfärdssektorn. En utredning om detta ska tillsättas i januari 2015 och vara klar i mars 2016, hette det.

Tillsättandet av utredningen blir något försenat, men inte mycket, säger Ardalan Shekarabi:

– Vi är klara inom kort. Vi är i slutfasen av arbetet med direktiven. Att ta fram direktiven till en sådan utredning kräver mycket jobb. Det är viktigt för oss att arbetet görs ordentligt, så att rätt frågor ställs och utredningen får ett heltäckande uppdrag.

Han anger några generella utgångspunkter för arbetet:

– Olika typer av verksamheter kräver olika typer av regelverk. Det är inte säkert att regelverket för privata utförare i den offentligt finansierade skolan ska se likadant ut som för den offentligt finansierade sjukvården.

– Att vi ska fortsätta med en solidarisk finansiering av välfärden finns det en bred enighet kring, också i Sveriges riksdag. Och så behöver vi regelverk som garanterar att resurserna används till det de är avsedda för. Medel som utgår från landsting eller staten till sjukvård, ska användas till sjukvård.

Ardalan Shekarabi vill slå vakt om mångfald och valfrihet, och han är inte någon anhängare av förbud mot vinstdrivande verksamhet i välfärdssektorn. Däremot vill han reglera denna verksamhet, till exempel genom att ställa kvalitetskrav och krav på syftet med verksamheten, och genom insyn och offentlighet i verksamhet som utförs av privata aktörer.

När förslagen från utredningen är klara kommer han att söka ett brett samarbete över blockgränserna, säger han:

– Jag vill samarbeta med alla demokratiska partier som är beredda att ta ansvar för att vi ska få ett regelverk som säkerställer kvaliteten i välfärden. Målsättningen är att vi ska ha långsiktigt hållbara regler. Det är ju inte bra om reglerna förändras mellan mandatperioderna, beroende på vem som styr landet.

– Jag utgår från att även de borgerliga partierna är intresserade av att ta ansvar. De har ju själva identifierat en del av problemen – vilket gjort att de tillsatt Ägarprövningsutredningen och Friskolekommittén.

En annan uppgift för utredningen blir att utveckla en nationell strategi för idéburen välfärd, alltså non-profit-organisationer, som återinvesterar vinsten och drivs av sociala mål. I Sverige står denna sektor bara för 3–4 procent av verksamheten inom sjukvård, omsorg och skola, medan den i många and­ra länder är dominerande (se LT nr 51–52/2014).

Det här beror bland annat på att regelverket i dagens Sverige gynnar kommersiella aktörer mer än idéburna, säger Ardalan Shekarabi och pekar på upphandlingsreglerna. Utredningen ska därför få i uppdrag att ta fram alternativa modeller för samverkan mellan offentligt och idéburet, till exempel så kal­lat idéburet offentligt partnerskap som redan används i några kommuner och landsting.

Många idéburna aktörer och småföretag tycker att LOV, lagen om valfrihetssy­stem, ger dem bättre chanser än LOU, lagen om offentlig upphandling. Ardalan Shekarabi håller med om att LOV generellt sett är bättre för dem, men säger att Socialdemokraterna har problem med den fria etableringsrätten.

Hur stor andel skulle du vilja att den idéburna sektorn har i Sverige?

– Vi har inte formulerat något sådant mål. Jag kan inte utesluta att man i framtiden sätter upp sådana målsättningar. Men min målsättning i dag är att vi ska ha rättsliga modeller som gör det lättare för idéburen verksamhet att få offentligt stöd.

I regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet står det också att utredningen ska undersöka en ny styrning i välfärden efter New public management, NPM, en styrning som bygger på professionernas kunnande och yrkesetik.

Den frågan har nu brutits ut och ska behandlas av en separat utredning, förklarar Ardalan Shekarabi. Inför denna hålls ett antal kunskapsseminarier, där akademiska forskare föreläser och diskuterar med arbetsmarknadens parter. Det första seminariet hölls på Stockholms universitet i december och blev mycket lyckat, säger han:

– Det var ett enormt intresse. Folk hörde av sig från hela landet och ville ta del av vad som sades på seminariet. Då bestämde vi oss för att fortsätta med det här konceptet, att ha en dialog med forskningen och parterna och att ha den offentligt.

I slutet av januari och början av februari har det hållits ytterligare tre sådana seminarier, vid universiteten i Karlstad, Lund och Uppsala. Sannolikt blir det några till. Alla seminarier är öppna för allmänheten, och vissa av dem webbsänds.

Många läkare har hört av sig med idéer om styrmodeller i sjukvården. Det är väldigt positivt, tycker Ardalan Shekarabi.

– Jag är glad över att vi har lyckats politisera frågan om styrmodeller i offentlig verksamhet. Då menar jag inte partipolitik. Men styrmodeller ger politiska effekter, fast de kanske inte har diskuterats i ett politiskt perspektiv.

– Jag vill inte att vi politiker ska skjuta ifrån oss ansvaret när det handlar om styrmodeller, och säga att det är en fråga för tjänstemanna­kåren. Det behövs en politisk diskussion och ett politiskt ansvarstagande.

Hur ser Ardalan Shekarabi själv på NPM? Intentionerna var bra, säger han. Det handlade om att effektivisera den offentliga verksamheten, att sätta brukaren i fokus, och att – faktiskt – minska byråkratin.

Delar av intentionerna har förverkligats, hävdar han, och pekar på att brukarna har fått större valfrihet. Men när det gäller att minska byråkratin har effekten blivit den motsatta:

– Vi har byggt upp en apparat med kontrollsystem och inrapporteringsmodeller som har fått två negativa effekter. Den ena är att medarbetarna i offentlig verksamhet får ägna en allt större del av sin tid åt administrativa sysslor. Den andra är att handlingsutrymmet har minskat eftersom detaljstyrningen har ökat. Detta får förstås konsekvenser för kvaliteten.

Ardalan Shekarabis och regeringens recept för att höja kvaliteten i vård, skola och omsorg är att ge större utrymme åt medarbetarna. De som har den professionella kunskapen ska vara med och utveckla verksamheten. Shekarabi talar om styrmodeller som bygger på tillit, och har nyligen varit i Danmark och studerat exempel på sådana.

– Det innebär inte att vi avskaffar uppföljningsarbete, utvecklingsarbete och mål för verksamheten, säger han. Men det innebär att man vänder på perspektiven, och utgår från att medarbetarna vill vara med och utveckla verksamheten.

Betyder det att du vill avskaffa NPM?

– New public management är ju ingen lagstiftning som man kan avskaffa, utan en benämning på många olika typer av modeller. Men ska man sammanfatta vad som brukar förknippas med NPM, så är det marknadsorienterade modeller i offentlig verksamhet.

– Vår målsättning är att i stället ta fram styrmodeller som är tillitsbaserade. Det innebär att man har mindre inslag av kontroll och detaljstyrning.

Ardalan Shekarabi …

… är 36 år och född i Manchester i England. Han växte upp i Iran och kom till Sverige 1989 tillsammans med sin mor som politisk flykting. Han blev tidigt politiskt aktiv och var 2003–2005 förbundsordförande för SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

2007 tog han juristexamen vid Uppsala universitet, och har senare arbetat där som universitetslärare och doktorand i offentlig rätt. Hans främsta forskningsområde var upphandlingsfrågor. 2012 skrev han också en rapport för tankesmedjan Arena Idé om vinstens roll på den offentliga tjänstemarknaden.

Det är kunskaper som kan komma till användning nu. Som civilminister i Stefan Löfvens regering, med placering på Finansdepartementet, har han ansvar för bland annat upphandling, offentlig förvaltning och kommuner och landsting.