Vem ska betala lön och handledning för nyanlända specialisters provtjänstgöring? Det borde SKL och staten göra en överenskommelse om, tycker Läkarförbundet. Förbundet hade med sig detta, och flera andra förslag, till ett möte med regeringen, SKL och flera fackförbund inom vården. Det handlade om hur hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES, även kallad tredjelandutbildad personal, snabbare ska få svensk legitimation och etableras på arbetsmarknaden.

Den 6 månader långa provtjänstgöringen är ett av kraven för att en tredjelandutbildad specialistläkare ska få svensk legitimation inom sin egen specialitet. Läkarförbundet menar att det inte går att begära att enskilda vårdcentraler eller sjukhus ska stå för hela kostnaden för den tjänstgöringen, utan att det är rimligt att den delas.

Andra idéer från Läkarförbundet om hur den, i genomsnitt för specialister 3 år och för icke-specialister 6 år, långa processen till svensk läkarlegitimation kan kortas är:

• Erbjud yrkesanpassad språkundervisning, gärna redan innan läkaren fått uppehållstillstånd. Detta har erbjudits läkare på anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen.

• Språkkraven för EU-läkare (om sådana införs i enlighet med den så kallade YKD-utredningens förslag) och språkkraven för tredjelandutbildade läkare bör vara på samma nivå. Läkarförbundet har svårt att se något motiv för att det ska vara olika.

• Inrätta en förberedande introduktionskurs på cirka 8 veckor inför det medicinska kunskapsprovet (Tule) eller provtjänstgöringen. Där kan samhälls- och författningskunskap, sjukvårdsorganisation, kunskapsstöd och praktik/auskultation ingå. Kursen kan anordnas av högskolor och förhoppningsvis göra att fler klarar det medicinska kunskapsprovet på första försöket. 2014 var det bara 13 procent på våren och 1 procent på hösten som klarade provet på första försöket, enligt Läkarförbundet.

Förbundet pekar också på att något måste göras åt att det är så svårt att få AT-tjänst för gruppen som saknar vidareutbildning. För dem som har omfattande yrkeserfarenhet från sitt hemland kan ett alternativ vara att utreda om ett medicinskt kunskapsprov direkt kan ge legitimation utan krav på AT. Denna fråga kan bli aktuell nu när regeringen vill se över den svenska läkarutbildningen och eventuellt avskaffa AT.

– Vi upplevde att vi fick bra gehör för våra förslag, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, som var med på mötet.

Nu ska alla inblandade parter ta aktiv ställning till om de vill vara med i det fortsatta arbetet som ska leda till konkreta åtgärder. 

– Vi har sagt att vi gärna är med, säger Heidi Stensmyren.

Hon berättar att det finns en samsyn om behovet att snabbare få in den här gruppen på arbetsmarknaden.

– Så det borde inte vara omöjligt att lösa det här, säger hon.

Läkarförbundet har tidigare i år, tillsammans med ytterligare nio fackförbund, krävt insatser för att korta handläggningstiderna för det allra första steget på vägen till svensk legitimation för tredjelandutbildad vårdpersonal, det vill säga att få sitt utbildnings- och behörighetsbevis granskat av Socialstyrelsen. För läkarna tar det i dag 9–10 månader.

Läs mer:

Fackförbund kräver kortare handläggningstider hos Socialstyrelsen