Regeringen skriver i ett pressmeddelande att man vill förbättra samverkan mellan IVO, kommuner, landsting och patientnämnderna. Nu har därför myndigheten fått i uppdrag att se till att det sker. En långsiktig samverkansstruktur ska skapas för att kunna sammanställa och analysera klagomål mot hälso- och sjukvården. Myndigheten ska även ta fram en modell för att kategorisera klagomålen. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 juni 2016.

Just samverkan med patientnämnderna var en brist som kom fram i den så kallade klagomålsutredningen.  

– Det är viktigt att informationen från de klagomål som kommer till IVO tillvaratas ordentligt. Med det här vill vi höja kvaliteten, arbeta mer förebyggande och därmed också förbättra för patienterna, säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.

Klagomålsutredningen föreslog tidigare att vårdgivaren bör ha huvudansvar för att utreda klagomål från patienter, medan IVO ska ta hand om de allvarliga fallen. Läkarförbundet ställde sig positivt till förslaget i sitt remissvar.

Oavsett om förslaget blir verklighet eller inte, måste IVO bli effektivare i sitt arbete med klagomål och anmälningar, konstaterade Statskontoret i sin utvärdering, som kom i våras, av den unga myndigheten.

I utvärderingen pekades bland annat den riskbaserade tillsynen, som är ett av IVO:s uppdrag, ut som en svag punkt. Statskontoret fann att myndigheten har svårt att prioritera tillsynsinsatserna på grund av den stora mängden patientklagomål. Hanteringen av patientklagomålen stod för nästan en tredjedel av kostnaderna år 2014.

Statskontoret har även, på uppdrag av regeringen, tidigare utrett hanteringen av patientklagomål. Då föreslogs att patientnämnderna bör få i uppgift att förmedla tecken på fel i vården och ge enskilda patienter förklaringar till inträffade händelser, medan IVO främst ska fokusera på att utreda allvarliga missförhållanden och systembrister.

Men ett flertal patientnämnder protesterade mot förslaget. Ett argument var att det skulle minska patienternas möjlighet att få sin sak prövad av en oberoende instans. Man varnade även för att det skulle skada förtroendet för vården om klagomålen skickas tillbaka till landstinget som klagomålet rör.