En referensgrupp, där de professionella föreningarna ingår, är knuten till projektet. Karin Träff Nordström, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), sitter med i gruppen. Hon tror på idén. Allmänmedicin är ett brett kompetensområde, och det är svårt att hålla sig uppdaterad i alla delar, konstaterar hon.

– Om jag sätter mig i allmänläkarstolen och tänker efter vad jag skulle vilja ha, så är det ett beslutsstöd för det där vardagliga, enkla. Ett slags nedkokade kom ihåg-punkter, säger Karin Träff Nordström och ger ett exempel:

– Har jag en patient med diabetes i rummet ska jag enkelt kunna få upp de fem viktigaste sakerna jag bör tänka på. Om vi alltid gjorde de fem viktigaste sakerna tror jag faktiskt att vi skulle höja patientsäkerheten och kvaliteten ganska ordentligt.  



Om det inte finns lättillgängliga kunskapsstöd tror hon att det finns risk att man inte söker efter ny kunskap utan utgår från gamla kunskaper eller sådana som man inte kommer ihåg helt och hållet. 



Hon poängterar dock att syftet med det nationella kunskapsstödet måste vara att stötta allmänläkaren i vardagen på vårdcentralen. Diagnos- och behandlingsrekommendationerna ska inte vara några checklistor, de ska inte vara tvingande och absolut inte kopplade till ett ersättningssystem.


– Jag uppfattar inte att det finns några sådana planer. Men det är klart att vi måste vara vaksamma så att detta inte används på fel sätt.

Läs även:

På gång: Nationellt kunskapsstöd för primärvården