Sjukhusen i Danmark drivs av regionerna, som kan sägas motsvara de svenska landstingen. Søren Hartz är HR-direktör för Region Hovedstaden, som är den mest folkrika av landets fem regioner; regionen omfattar Stor-Köpenhamn, och här finns många av Danmarks största och mest välkända sjukhus.

Läkartidningen träffar Søren Hartz på hans kontor, som ligger i anslutning till Gentofte Hospital i Köpenhamns norra utkanter. Många andra som Läkartidningen talat med hävdar att sjukvården är ett område där tillitsreformen har svårt att slå igenom. Flera olika förklaringar framförs till detta: att sjukvården inte kan släppa sin strikta ansvarsfördelning eftersom man hanterar frågor om liv och död, att krav på ackreditering, certifiering, patientsäkerhet och att följa riktlinjer binder upp handlingsfriheten eller att läkarnas naturvetenskapliga skolning skulle passa dåligt ihop med tillitsreformen.

Men Søren Hartz säger att Region Hovedstaden visst arbetar med tillitsreformen. Startpunkten var i januari förra året, när regionen fick en ny direktör. Han hade tidigare haft ett chefsjobb i Köpenhamns kommun, och hade lärt sig tillitstänkande där. 

Man startade med att förenkla styrverktygen, berättar Søren Hartz:

– Vi började med att göra en kartläggning av hur många politikområden och strategier vi hade i regionen. Under lång tid hade vi haft NPM, och det fungerar så att varje gång man stöter på ett nytt problem, skapar man en politik, en strategi och några mätpunkter.

– Till slut hade vi nära 60 strategier. Ingen kunde hålla reda på alla.

Efter diskussioner med politiker och tjänstemän fattades det radikala beslutet att ersätta alla dessa med en enda strategi, som täcker in alla sjukhus i regionen och innehåller mål för bland annat patienter, anställda yrkesgrupper, tillväxt och innovation. Politikerna fick också lova att inte omedelbart lägga till nya strategier.

När Søren Hartz talar om tillitsreformen lägger han tonvikten på förenkling och effektivisering. Här knyter han också stora förhoppningar till ett gigantiskt IT-projekt, som Hovedstaden driver tillsammans med Region Själland. Det är det största IT-projektet i Danmark på flera årtionden, säger han:

– Det ska fungera på alla sjukhus i våra två regioner. Nedräkningen har redan börjat. Klockan 03.00 på natten till den 22 maj nästa år ska systemet vara igång.

Det nya IT-systemet är inte bara ett journalsystem, utan ska också innehålla exempelvis alla relevanta kliniska vägledningar. Oavsett vilket sjukhus på Själland som en läkare befinner sig i, så ska hen ha tillgång till samma, aktuella information.

Det nya IT-systemet levereras av USA-företaget Epic och är av samma typ som det som används av bland andra den amerikanska sjukvårds­jätten Kaiser Permanente. Frank Samsøe Jensen är överläkare i anestesi vid Gentofte Hospital, och han har höga förväntningar på IT-systemet:

– Det kommer att bli möjligt att göra stora förenklingar av de administrativa processerna, säger han. Det blir också mycket lättare att hitta rätt bland de kliniska vägledningarna.

– Vi läkare kommer förstås inte att få mer tid, men förhoppningsvis mer möjlighet att sätta fokus på det viktigaste. Jag hoppas att vi ska kunna minska tiden vid datorn, och träffa patienterna mer.

Vad har tillitsreformen betytt för den danska sjukvården som helhet? Anja Mitchell är ordförande för den danska specialistläkarföreningen, Foreningen af Speciallæger; hon är också ordförande för en paraplyorganisation där även överläkare och privatpraktiserande läkare ingår.

Än så länge är det rätt lite som hänt som berör läkarna, säger hon:

– Det som är intressantast för oss är att det finns för mycket byråkrati, dubbelregistrering och kontroll av sjukvårdspersonalens arbete. Där trodde vi verkligen det skulle hända något när tillitsreformen började, men det har vi inte sett än.

En påtaglig förändring är emellertid att regeringen i våras beslöt att skrota Den Danske Kvalitetsmodel (DDKM), ett system för ackreditering och kvalitetskontroll som används på alla danska sjukhus. Det ska fasas ut till årsskiftet, och ersättas med ett betydligt enklare system med ett fåtal tydliga mål.

Det är oklart om den här förändringen beror på tillitsreformen eller ej, men oavsett vilket välkomnas den av Anja Mitchell.

– Det är bra att DDKM avskaffas, säger hon. Vi har länge påpekat att det är för mycket kontroll. I ett nytt system vill vi gärna ha mätning av kliniska data, som visar hur det går för patienterna.

Ett område där det är tydligt att tillitsreformen betytt något, är att det blivit lättare att starta utvecklingsprojekt. Bland annat driver läkarföreningarna nu, tillsammans med regionförbundet och patientföreningar, ett projekt kring att ge behandlingsansvarig läkare en starkare roll.

Så hur mycket betyder tillitsreformen? Anja Mitchell tror att det kan ha gett utvecklingen en knuff i rätt riktning.

– Under många år har varenda regering sagt att det är för mycket byråkrati, men ingenting har hänt. Samtidigt är det fler och fler i personalen som vill ha mer tillit, och talar om vikten av socialt kapital. Vi har kommit till en situation där regeringen vill ha förändringar, samtidigt som personalen säger att det inte går att fortsätta som förut.