För första gången har Sylf frågat AT-läkarna om de tjänstgjort som ensam primärjour på akuten utan att en legitimerad kollega funnits på plats på mottagningen. Nästan två tredjedelar svarar ja. Tre modeller är vanliga:

  • På pappret finns en legitimerad läkare på plats, men inte i praktiken eftersom kollegan ofta kallas i väg till en annan avdelning eller operation och AT-läkaren lämnas ensam kvar.
  • En legitimerad kollega finns på sjukhuset som mellanjour, men hen sover eller befinner sig på en annan avdelning. 
  • Legitimerad kollega finns bara tillgänglig som bakjour i hemmet, med varierande inställelsetid. 

Många AT-läkare får inte bara ta ett stort ansvar, de får göra det väldigt tidigt. Flera säger sig ha upplevt situationer då patientsäkerheten är hotad och vittnar om en känsla av extrem otrygghet.

 »Min första dag på medicinplaceringen var på akuten med egen jourlinje utan introduktion. Hade varit bra att veta vilka avdelningar som finns på sjukhuset innan jag självständigt skulle handlägga och lägga in patienter«, konstaterar en AT-läkare.

En annan berättar att hen har varit ensamjour på akuten elva timmar på helgen med en bakjour som inte hjälper till. 

Men det finns även ljuspunkter. En del AT-läkare berättar att de om de vill kan ha sin handledare eller en ST-kollega sovande på sjukhuset som backup.

– På medicinkliniken har de gjort om så att man har en sovande ST-läkare under första nattjouren. Det infördes efter att jag hade slutat, men mina kollegor har sagt att det har känts väldigt bra även om de aldrig har behövt väcka ST-läkaren, säger Sofia som gör sin AT i Arvika. 

Arvika sjukhus har gjort flera förändringar efter förra årets bottenplacering. På kirurgen kan AT-läkarna till exempel numer välja mellan att gå 24 timmars eller 16 timmars ensamjour. Tidigare fick samtliga gå 24 timmar.

I AT-rankningen framkommer det att många AT-läkare känner sig som ett slags »kanonmat« som ställs i skottlinjen på akutmottagningarna.

»Jag upplever att kliniken ser på oss enbart som personer som ska bemanna akuten och avdelningarna, det faktum att AT är en utbildningstjänst verkar oväsentligt«, skriver en AT-läkare som fick gå nattjour efter 3,5 dagars introduktion dagtid på akuten.

Lina, som just avslutat sin AT på en småländsk ort, håller med.

– Många gånger ses man som en bricka i spelet som bara ska täcka en plats. På ortopeden och psyk hade inte jourverksamheten gått runt om inte AT-läkarna hade gått jour.

Lina hade ensamjourer, då endast en legitimerad kollega fanns som stöd som bakjour i hemmet, under många tillfällen under sin AT. Hon säger att det fick henne att utvecklas mycket, lärde henne att fatta beslut och arbeta under press. Men hon tycker ändå inte att ensamjourer hör hemma under AT-perioden.

– Jag tycker inte att det är rättvist att en AT-läkare ställs inför situationer som man kanske inte känner att man kan hantera. Och jag tycker inte heller att det är rättvist mot patienten. AT-läkare är under utbildning och då ska man ha handledning under de timmar som man jobbar.    

Hon tycker även att det är problematiskt att AT-läkare schemaläggs på samma sätt trots att erfarenheterna som de bär med sig ofta skiljer sig väldigt mycket åt, liksom inställningen till ensamjourerna.

– Där jag har varit är det helt ensamma nattjourer både inom psykiatrin och på ortopeden, och de ska alla AT-läkare gå. Enda undantaget är möjligen om man är gravid.

Även Sofia tycker att sjukhusen borde anpassa schemat mer efter den enskilde AT-läkaren och att man bör ha möjlighet att välja om man vill gå ensamjour eller inte.

Att AT-läkarna går ensamjourer har under många år lyfts fram som ett problem av Sylf, som tycker att AT-läkarna ska gå jour för att mogna som läkare. Men då ska det alltid finnas en legitimerad läkare på plats på sjukhuset för bättre lärande och patientsäkerhet.

– Man behöver ha snabb hjälp tillgänglig när man inte kan hantera en situation, säger Sylfs ordförande Emma Spak.

Som AT-läkare har man inte rätt att vägra gå ensamjour. Däremot tycker Emma Spak att det är viktigt att man vågar prata med sin handledare och chef om man upplever att uppbackningen brister.

Frånvaron av legitimerade läkare på akutgolvet är även något som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har reagerat över.

»Många gånger innebär otillräcklig bemanning av legitimerade läkare och specialister vid akutmottagningen att icke-legitimerade läkare arbetar där ensamma«, står det i en rapport som kom i år.

IVO konstaterar också att de icke-legitimerade läkarna får ta ett för stort ansvar i förhållande till sin kompetens och erfarenhet. När det gäller AT-tjänstgöringen på akutmottagningarna pekar man ut tre förbättringsområden: introduktionen i arbetet på akuten och handledningen, som behöver bli mer strukturerad. En annan brist är att riktlinjer för självständigt arbete för icke-legitimerade läkare ofta saknas. 

I år har IVO fattat ett principbeslut om att läkare som inte påbörjat sin AT inte ska arbeta ensamma på akutmottagningar utan tillgång till en legitimerad kollega. Detta efter en händelse på en akutmottagning i Norrbotten, där IVO i samband med utredningen av ett klagomålsärende upptäckte att en icke-legitimerad läkare med vikariatsförordnande arbetat ensam.

Sedan beslutet fattades har IVO fått frågor från flera håll om vad som gäller för AT-läkare och hur man ska tolka formuleringen »utan tillgång till legitimerad läkare«. Men några svar finns ännu inte. 

– Vi för den diskussionen internt just nu. Det är en fråga hur mycket vi som tillsynsmyndighet ska gå in i hur man bedriver verksamheten, bemannar och organiserar för att ge en god och säker vård, säger chefsjuristen Anna Sundberg.

Vem bär då ansvaret om en AT-läkare begår ett allvarligt misstag under en nattlig ensamjour?

– Det beror alldeles på omständigheterna. Om AT-läkaren inte har följt anvisningar och riktlinjer som finns på arbetsplatsen, kan det vara så att AT-läkaren bär ett ansvar. Det kan också vara så att man klandrar den ansvarige, legitimerade läkaren.

Fotnot: Lina och Sofia heter egentligen något annat, men har begärt att få vara anonyma.