Prognosen för 2015 visar på ett underskott på 137 miljoner kronor för Landstinget i Värmland, vilket lett att landstingsledningen beslutat om tuffa sparkrav. Innan 2016 är slut är målet att landstinget ska ha minskat sina kostnader med 380 miljoner kronor. För att klara det har flera åtgärder satts in, på både lång och kort sikt. 

En åtgärd är att dra ned antalet anställda med 300 heltidstjänster under det kommande året. Det hoppas man lösa genom pensionsavgångar och genom att inte tillsätta vakanta tjänster.

På lång sikt handlar det enligt landstingsledningen bland annat om att ändra arbetssätt.

– Vi behöver ställa om för att kunna fortsätta att bedriva en jämlik och patientsäker vård. Det betyder att vi har utmaningar franför oss, men samtidigt ger till exempel teknikutvecklingen möjligheter till helt nya arbetssätt, säger landstingsdirektören Gunilla Andersson i en kommentar på landstingets webbplats.

Landstingets kraftiga underskott fick en sjuksköterska på Centralsjukhuset i Karlstad att göra en anmälan till tv-programmet Lyxfällan, som brukar kallas in för att styra upp privatpersoners havererade ekonomi.

– Det är ingen hemlighet att budgeten har krackelerat, så det vore bra om de kunde komma och styra upp lite, säger hon till Värmlands Folkblad.

Även Marina Tuutma, ordförande i Värmlands läkarförening, är förvånad över att budgetunderskottet ser ut att bli så stort i år.

– Det är mycket oroligt läge. Siffrorna har ändrats väldigt snabbt. I juni meddelande man att det kanske skulle bli minus. Men att summan skulle bli så stor har vi inte fått någon information om, säger hon och fortsätter:

– Jag har inte fått någon förklaring hur det har kunnat förändras så snabbt. Det får mig att undra över om man har en realistisk budget och hur vi ska kunna lösa den här utmaningen i framtiden, säger hon.

Vad tycker du om åtgärderna som har presenterats?

– Det känns lite som att man lever i olika världar. Vad är det för andra arbetssätt som ska lösa allt? Jag har svårt att tro att man plötsligt har hittat ett revolutionerande nytt arbetssätt här i Värmland. 

Att dra ned på 300 heltidstjänster tror hon är fel väg att gå.

– Folk är redan slitna. Man kan inte springa fortare och hoppa högre och högre hur länge som helst. Blir det ännu mer att göra kommer man inte längre orka jobba heltid. En del riskerar att bli sjukskrivna. Andra läkare kommer sluta och börja någon annanstans där arbetsmiljön är bättre, säger Marina Tuutma.

När det gäller läkarkåren utbildas inte heller tillräckligt med ST-läkare och AT-läkare i landstinget, enligt Marina Tuutma. Hon är bekymrad över att det kommer få allvarliga konsekvenser för läkarförsörjningen på sikt och vill se en ordentlig analys över hur bemanningen ska lösas. Hon tycker också att landstinget borde tänka till när det gäller hälso- och sjukvårdens uppdrag.   

– Har vi verkligen ett uppdrag som vi klarar av? Man kanske till exempel borde arbeta mer med information gentemot samhället för att få människor att söka till rätt instans och klara av mer egenvård.

I den senaste ekonomirapporten konstaterar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, att läget är extremt pressat för nästa alla landsting. Totalt försämras landstingens resultat med över fyra miljarder jämfört med förra året. Detta trots att sysselsättningen har ökat, alla utom ett landsting har höjt skatten de senaste fyra åren och BNP-tillväxten är god.

Skillnaderna mellan landstingens resultat är stora. Det är dock bara Stockholms läns landsting som har haft ett överskott de senaste fem åren. Åtta landsting har gått back minst tre av de fem senaste åren. De åtta landsting som har sämst prognos för 2015 är Jämtland, Västernorrland, Norrbotten, Halland, Dalarna, Skåne, Stockholm och Värmland, som alla väntas göra minusresultat.

Lena Micko, ordförande för SKL, beskriver läget som mycket allvarligt. Situationen inom sjukvården beskrivs som ohållbar på sikt.

Ett problem som SKL lyfter fram särskilt är de växande bemanningsproblemen. Enligt landstingen beror de på flera orsaker: stora pensionsavgångar, en ökad sjukfrånvaro, brist på nytänkande genom att arbetssätten inte anpassas efter exempelvis ny teknik samt ett dåligt resursutnyttjande. Med det sistnämnda nämns bland annat att schemaläggningen kan förbättras.

Personalkostnaderna ökade med 5, 2 procent förra året, den genomsnittliga ökningen mellan 2009–2013 har varit 3,1 procent.

Sedan 2014 har landstingens kostnader ökat snabbare än tidigare. Enligt SKL kan det bara till en liten del förklaras med en ökad vårdtyngd. Det verkar snarare röra sig om att landstingen inte utnyttjar resurserna effektivt – speciellt inom slutenvården.

Bemanningsproblemen har lett till stängda vårdplatser, inställda operationer och minskad produktion. Vårdtiderna, som tidigare har minskat, gör det inte längre. Samtidigt har de fasta kostnaderna fortsatt ticka på, och de har dessutom stigit på grund av dyra bemanningslösningar och köp av vård från andra vårdgivare.