Att som en del landsting sätta stopp för hyrläkare för att komma till rätta med läkarbrist och ökade kostnader för primärvården, det är en dålig idé. Det konstaterar Konkurrensverket i en ny rapport, »Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingens upphandling och kostnader«.
Ett hyrläkarstopp blir en ond cirkel med ökad arbetsbelastning och fler uppsägningar. I stället föreslår Konkurrensverket att landstingen gör det mer attraktivt att vara allmänläkare genom bättre villkor och arbetsmiljö.
Fler privata ägarledda vårdcentraler, det vill säga där ägarna själva arbetar på vårdcentralen, kan också minska landstingens beroende av hyrläkare, enligt rapporten.
– Ett sätt att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt för läkare att arbeta på de vårdcentraler som idag har rekryteringsproblem, vilket kan handla om en kombination av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och anställningsvillkor i jämförelse med alternativa arbetsplatser för läkare. Ett annat sätt kan vara att underlätta för fler ägarledda verksamheter att etablera sig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.
En hyrläkare i allmänmedicin är en och en halv till två gånger så dyr som en anställd, enligt verkets beräkningar. Och kostnaderna för hyrläkare bara ökar. 2014 uppgick landstingens kostnader för hyrläkare i primärvården till 1,1 miljarder kronor, enligt rapporten. Och siffran är högre än så, uppskattningsvis runt 1,2 miljarder kronor, när siffrorna för landstingen Jämtland och Kronoberg lagts till. Deras siffror hade inte lämnats in till Konkurrensverket.
Högst hyrläkarkostnad per invånare 2014 hade landstingen Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Blekinge. I Dalarna utgjorde hyrläkarkostnaderna nära en femtedel av landstingets totala personalkostnader. Lägst kostnad hade Stockholm och Skåne.
