Enkäten, vars första del offentliggörs i dagarna, ger en bred bild av tillståndet i den svenska primärvården. Den skickades ut till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som var verksamma vid landets vårdcentraler vid årsskiftet 2014/­2015. Målgruppen var cirka 6 600 personer, och drygt 60 procent av dem kom in med godkända svar.

Frågorna täcker en rad olika områden – till exempel arbetssituationen, patientvården, IT och landstingens styrning – som kommer att redovisas senare i separata rapporter. Den första rapporten redovisar metod och bakgrundsdata, men belyser också bemanningen på vårdcen­-t­ralerna.

Svaren visar att endast en tredjedel av primärvårdsläkarna arbetar på fullt bemannade vårdcentraler. I andra änden av skalan finns 12 procent av läkarna som arbetar på vårdcentraler med över hälften av läkartjänsterna vakanta, och ytterligare 26 procent på vårdcentraler med 20–50 procent vakanser.

Skillnaderna mellan landstingen är stora, säger Svante Pettersson, utredare vid Läkarförbundet och projekt­ledare för undersökningen:

– I Stockholm arbetar 80 procent av alla primärvårdsläkare på vårdcentraler som är bemannade till 80 procent eller mer. I Örebro, däremot, arbetar 80 procent av läkarna på vårdcentraler som har mindre än 80 procents bemanning.

– Rapporten visar att vi har en väldigt ojämlik primärvård i Sverige. I ett befolkningsperspektiv innebär det oerhört stora skillnader på vilken primärvård man kan få.

För tre år sedan gjorde Läkarförbundet en separat kartläggning av bemanningen i primärvården (LT nr 11/2013). Den var gjord med en annan metod, och siffrorna är därför inte jämförbara. Men tendenserna från då håller i sig, säger Ove Andersson, ordförande för Distriktsläkarföreningen (DLF) och and­re vice ordförande i Läkarförbundet:

– Örebro och Dalarna låg dåligt till redan för tre år sedan. Vad vi ser är att inget landsting med problem har lyckats starta en process för att förbättra situationen.

Hälso- och sjukvårdens adressregister, som användes för att skicka ut enkäten, har också gett intressanta bakgrundsdata om hela målgruppen. Mest oroande är åldersfördelningen. Mer än hälften av alla specialistläkare i svensk primärvård, noga räknat 53 procent, är 55 år eller äldre. Särskilt kritiskt är läget på Gotland och i Dalarna, där omkring 70 procent av specialistläkarna har fyllt 55.

Antalet primärvårdsläkare som når pensionsåldern kommer därför att öka kraftigt de närmaste fem–tio åren. Någon motsvarande ökning av antalet ST-läkare som kan väntas bli färdiga specialister under denna period kan inte ses, konstateras det i rapporten, som fortsätter: »Det finns anledning till oro över att den redan i dag mycket ansträngda bemanningssituationen i primärvården kommer att förvärras under de närmaste åren.«

För att hejda den negativa utvecklingen krävs en rad olika åtgärder, säger Ove Andersson:

– Det måste göras attraktivt för fler att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Men det räcker naturligtvis inte för att bygga en hållbar primärvård. Viktigast är att öka antalet ST-läkare. Det ger inte effekt omedelbart, men på sikt.

– För att åstadkomma det behövs en långsiktig planering av kompetensförsörjningen, där bland andra SKL och en nationell aktör som Socialstyrelsen engagerar sig.

Det har talats mycket om primärvårdssatsningar, men i praktiken är den svenska primärvården svagt utvecklad, säger Ove Andersson:

– Andelen läkare som arbetar i primärvården i Sverige är en av de lägsta i hela OECD. För att varaktigt förbättra situationen behövs en nationell samordning, där både riksdag och regering måste bidra.