Enligt dekanerna vid landets sju medicinska fakulteter finns det oroande tecken på att svensk medicinsk forskning tappar i styrka relativt omvärlden, något de delvis kopplar till en urholkning av universitetens basanslag för forskning samt till strukturförändringar inom sjukvården som genomförts utan tillräcklig hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna för medicinsk forskning och utveckling.

Inför den forsknings- och innovationsproposition som väntas nästa år har dekanerna därför gemensamt skickat en lista med åtgärder som de anser behövs för att stärka den medicinska forskningen till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Programmet omfattar fem punkter:

  • Basanslagen till de medicinska lärosätena bör öka för att skapa strategisk styrkraft för lärosätena och för att öka möjligheten att skapa trygga villkor för forskare.
  • Villkoren för unga medicinska forskare bör bli tydligare genom att meriteringstjänsterna förlängs från fyra till sex år, att möjligheterna till kombinationsanställningar ökar samt att kravet på specialistkompetens för att en läkare ska kunna bli professor slopas.
  • De pågående nationella satsningarna på infrastruktur inom Life-science bör fortsätta och kompletteras med särskilda satsningar på infrastruktur för klinisk och hälsovetenskaplig forskning.
  • För att uppnå en mer innovationsdriven hälso- och sjukvård bör regeringen tillsätta en nationell kommitté för att utforma samverkansavtal för ökad rörlighet mellan akademi, näringsliv och landsting/regioner.
  • Det internationella utbytet bör underlättas genom regelförenklingar för in- och utresande och svenska lärosäten bör få förutsättningar att etablera filialer utomlands.