Sara Belfrage från Vårdanalys inledde med att presentera resultat från ett pågående projekt på myndigheten, där man bland annat försökt analysera varför positionerna blir så låsta i diskussionen om vårddata och integritet. En förklaring kan vara att man inte alltid talar om samma sak, menade hon.

– Några talar om integritet som en rättighet medan andra ser det som ett intresse som kan vägas mot andra intressen.

En annan förklaring är att riskerna med dataintrång bedöms olika, både vad gäller hur stora och hur allvarliga de är, sa Sara Belfrage och summerade med att konstatera att frågan om integritet kontra effektivitet i vården är en fråga där det finns inbyggda intressekonflikter, både på det individuella planet och mellan individer och grupper.

– En del av motsättningarna kan lösas med bra system, men andra handlar om värdekonflikter.

Vid den paneldebatt som tog vid menade hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Östergötland, Lena Lundgren, som tidigare utrett informationstillgången inom vård och omsorg, att den bristande tillgången till rätt information i dag är både ett patientsäkerhets- och ett arbetsmiljöproblem.

– Det blir en stress att inte veta att man har tillgång till den information man behöver för att göra ett bra jobb, sa Lena Lundgren och tog äldrevården som exempel.

– Eftersom kommuner och landsting registrerar i olika system kan man inte veta om Elsas yrsel beror på att ett läkemedel ändrats.

Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter, framhöll att man vid varje form av registrering och kontroll av medborgare måste väga effektivitet mot integritet. Hon menade att det finns en bristande stringens i dagens system för sammanhållen journalföring.

– Behörigheterna är för vida och kontrollen är för dålig. Jag har sett fall av integritetsskador där sjukvården inte ens gjort en anmälan, sa Hanne Kjöller, som menade att systemen måste vara hållbara över tid och pekade på att opinioner kan svänga snabbt.

– Systemet måste hålla även om vi får ett högerpopulistiskt parti med egen majoritet som vill sätta alla missbrukare på en egen ö.

Lena Lundgren påpekade att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet, och menade att behörighetsstyrningen fungerar bättre i andra landsting än i Stockholm, som Hanne Kjöller refererade till.

Emma Spak, ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, menade att den sammanhållna journalföringen behöver struktureras mer.

– Det måste finnas bättre möjligheter att differentiera vilken information man får tillgång till.  För att få tillgång till mer ska man göra aktiva val. Det ska inte ramla in information som man inte behöver, sa Emma Spak, som också menade att det behövs mer logguppföljning och större möjligheter för patienter att spärra sin journal selektivt.

Hanne Kjöller pekade på risken att fördomar leder till att man får ett sämre mottagande i den somatiska vården om det exempelvis framgår att man har eller har haft en psykisk diagnos. Men Emma Spak menade att det inte primärt handlar om datatillgång.

– Det är en generell fråga där vi måste rannsaka oss själva hur professionella vi är i vården.

Mårten Jansson från Nationell samling för psykisk hälsa menade att god tillgång till patientdata generellt är till gagn för patienterna

– Men det är en fråga som måste avgöras mellan den som ger vård och den som får vård.

Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd, lyfte fram en annan dimension, nämligen att den bild av patienten som tonar fram på skärmen framför läkaren tenderar att konkurrera med den människa av kött och blod som hen har framför sig.

– De patienter jag mött har varit väldigt positiva till kvalitetsregister och till att det ska finnas god tillgång till information, men man har varit starkt kritiska till att det tar så mycket tid i patientmötet.

Ett skäl till att Vårdanalys initierat projektet är att man tycker att patientperspektivet har saknats i diskussionen kring vårddata och integritet. En del i det kommande arbetet kommer därför att bli en enkätundersökning för att se hur allmänheten ställer sig.

Lena Lundgren tyckte att det var viktigt att få med patienterna.

– Lyssnar vi på dem kan mycket hända som gör att vi får en bra lösning.