Den psykiska ohälsan ökar inom alla yrkeskategorier i vården. 2013 hade psyki-atriska kliniken på Ersta 134 patienter med diagnosen utmattningssyndrom. Under januari–november 2015 hade man 285 patienter.

Samtidigt ökar alltså andelen läkare, enligt Alexander Wilczek, som illustrerar med patientsammansättningen i ett pågående projekt för att utveckla ett nytt behandlingsprogram för sjukvårdspersonal. 

– 2013, innan vi startade projektet, var 50 procent av våra patienter sjuksköterskor och 20 procent läkare. I dag har vi 39 procent läkare i projektet och 34 procent sjuksköterskor.

Fem av sex av dem som deltar i projektet är kvinnor. Det är i sig är inget nytt; kvinnor har alltid dominerat bland dem som sjukskrivs för arbetsrelaterad ohälsa. Vad som däremot är en ny trend är att allt fler yngre drabbas.

– När det gäller läkare är hälften AT- och ST-läkare. Det oroar mig att i just läkargruppen blir de allt yngre, men vad det beror på, det vågar jag inte uttala mig om.

När det gäller vilka specialiteter som drabbas mest är det inget som Alexander Wilczek har några siffror på.

– Men min magkänsla är att allmänläkarna är överrepresenterade. Min hypotes är att allmänläkarnas arbetssituation dramatiskt har påverkats av NPM, säger Alexander Wilczek, som ser roten till problemen i den förändrade styrning av vården som inleddes på 1980-talet, där ersättningen grundas på olika prestations- och produktionsmått, vilket i sin tur lett till ökade krav på dokumentation och regi-strering.

– Vad jag verkligen tror hör ihop med det här är samvetsstressen, att man på grund av hur verksamheten är organiserad ekonomiskt hamnar i en värdekonflikt där man måste kompromissa med sina egna värderingar i arbetet med medmänniskor, och det tror jag är slitsamt.

Vilken bild ger patienterna?

– Att arbetssituationen är orimlig. Flera av dem som jag är ansvarig läkare för har haft två deltider, och det är livsfarligt. Är man kvinna, duktig och har två deltider, då jobbar man två heltider.

På Ersta arbetar man nu med ett projekt för att utveckla en multimodal behandlingsmodell för vårdpersonal som blivit utbränd. Men det optimala vore enligt Alexander Wilczek om man kunde arbeta mer förebyggande. För innan man blir akut sjuk i utmattningssyndrom har det i regel gått en tid där tecknen på en för stor belastning har funnits. Han skulle vilja att det fanns en hemsida dit vårdpersonal kunde vända sig för att testa om man är i riskzonen för utbrändhet och vid behov slussas vidare till en stressmottagning, som man skulle kunna besöka anonymt för att få råd.

– Just under den första perioden tror jag att kunskap är det viktiga, att man talar om för folk vad som gäller, vilka risker de utsätter sig för och vad de kan göra för att mota Olle i grind, säger Alexander Wilczek, som ser stora vinster, både för samhället och individen.

– Har du väl blivit sjuk är det en lång och slingrig väg tillbaka. Är du med om ett allvarligt utmattningstillstånd är du inte tillbaka på heltid inom ett år, den saken är klar.