Läkare och patienter är överens om vilken typ av vårdcentraler som ger bäst vård och service. Det handlar om vårdcentraler som är småskaliga, privata och personalägda. Det visar en ny rapport från Läkarförbundets stora primärvårdsenkät, som offentliggörs i dagarna.
Enkäten besvarades av drygt 60 procent av landets primärvårdsläkare. Den nya rapporten handlar om förutsättningarna att ge god vård, och är den tredje som bygger på data från enkäten. Den första rapporten handlar bland annat om bemanningen (se LT nr 44-45/2015), den andra behandlar fortbildningen (se LT nr 47/2015).
Privata vårdcentraler förknippas ofta med välbärgade stadsdelar, men det behöver inte vara så. Bergsjön i nordöstra Göteborg, byggd i ett svep under miljonprogrammet på 1960-talet, har mycket lägre medelinkomst och mycket högre arbetslöshet än genomsnittet för Göteborg. Av de omkring 16 500 folkbokförda invånarna är cirka 60 procent födda i utlandet; de största grupperna kommer från Irak och Somalia.
När Västra Götalandsregionen införde vårdval i oktober 2009 såg Christer Andersson en möjlighet. Den tidigare vårdcentralen i Bergsjön var nedlagd sedan flera år, och invånarna hänvisades till en vårdcentral i Gamlestaden – denna skulle täcka behoven för hela östra Göteborg med 42 000 invånare. Där måste man boka tid per telefon, vilket är svårt om man inte talar bra svenska.
– Jag såg att Bergsjön var en vit fläck på kartan, minns Christer Andersson.
– Tillgängligheten var extremt dålig för patienterna därifrån. De var undervårdade i öppenvård och övervårdade i slutenvård, eftersom de sökte vård på de stora akutsjukhusen när de inte kom in på vårdcentralen.
Bergsjön hade dåligt rykte och det var svårt att få med sig andra läkare dit, men när vårdvalet kom startade Christer Andersson Bergsjön vårdcentral tillsammans med läkarkollegan Peter Hansson.
I bakgrunden fanns Nötkärnan, ett företag som drivs av läkaren och entreprenören Lars Brune. Nötkärnan äger i dag minoritetsandelar i åtta vårdcentraler i Västsverige. Företaget fungerar på liknande sätt som Praktikertjänst: varje vårdcentral agerar självständigt, med läkare och ibland annan personal som delägare, medan Nötkärnan hanterar ekonomi, IT och annan overhead.
Sedan starten har vårdcentralen i Bergsjön växt snabbt. I dag har man sju specialister i allmänmedicin och fem ST-läkare, för drygt 13 000 listade patienter, och nya läkare står på kö för att få arbeta här. Förutom verksamhetschefen Christer Andersson finns det tre arbetande delägare: läkarna Peter Hansson och Leif Karlsson, och sjuksköterskan och biträdande verksamhetschefen Helena Brattgård-Spaak. Nötkärnan äger en andel på 20–25 procent.
En orsak till framgången är att man på flera sätt har anpassat verksamheten efter befolkningen i Bergsjön. I stället för kravet att boka tid per telefon, har Bergsjöns vårdcentral öppen mottagning hela dagarna.
– En stor del av befolkningen här kommer från Afrika eller Mellanöstern, säger Christer Andersson. När man blir sjuk där går man till en läkarmottagning och väntar på sin tur.
– Ungefär så fungerar det här också. Man kommer in, anmäler sig i receptionen och säger att man vill träffa en läkare. Helst ens egen – vi uppmanar patienterna att välja en fast läkarkontakt. Det kan bli någon timmes väntetid ibland, men patienterna tycker det är ett enkelt sätt att få träffa en läkare snabbt, säger han.
För att underlätta kontakten skickas information om aktuella mottagningstider ut varje vecka via bland annat Facebook, och varje läkares mottagningstider i veckan läggs ut på vårdcentralens webbplats.
En annan anpassning till befolkningen är satsningen på tolkar. Det är inte så vanligt att vårdcentraler har tolkar anställda, men i Bergsjön har man fem anställda som tolkar till fyra olika språk: arabiska, kurdiska, somaliska och serbokroatiska.
Regionen betalar bidrag för tolkning, så det behövs inte så många besök per dag för att finansiera lönen. För både läkarna och patienterna är tolkarna en trygghet. Man vet att budskapet når fram, till exempel när läkaren ska förklara när man kan ha nytta av antibiotika och när man inte har det.
Under en längre paus i intervjun passar Christer Andersson på att ta emot några patienter. Bilad Abdi kommer från Somalia och tolken Hussein är med under konsultationen. Bilad Abdi söker för ett svullet ben, men hon har också några kroniska sjukdomar som hon får hjälp med på vårdcentralen.
– Det är lätt att komma in här och lätt att få träffa sin doktor. Jag är mycket nöjd med den hjälp jag får här, säger hon.
Vårdvalet i Västra Götalandsregionen innebär, för primärvårdens del, att cirka 85 procent av ersättningen är fast och utgår för att man har en person listad. Socioekonomiska faktorer vägs också in, så att sjuka och fattiga ger högre ersättning. Prestationsbundna ersättningar, till exempel för antal besök, utgör bara några få procent.
Hade vårdcentralen i Bergsjön kunnat komma igång och utvecklas om vårdvalet hade sett ut som i Stockholm, med en stor del rörlig ersättning för bland annat besök?
– Ja, eftersom vi har så många besök, säger Christer Andersson. Men jag föredrar den modell vi har i Västra Götaland.
– Jag är inte mycket för prestationsbaserade kvalitetsersättningar. Jag tycker inte det är dåligt att mäta, men det är fel att sätta pengar på det.
I Västra Götaland har vårdvalet 2009 lett till ett större utbud i primärvården. Före vårdvalet fanns det cirka 140 vårdcentraler i regionen. När det infördes ökade antalet till drygt 200. Den stora vårdcentralen för hela östra Göteborg har ersatts av fem vårdcentraler i de olika stadsdelarna.
Christer Andersson gjorde sin AT i Norge, och han är starkt influerad av hur Norge organiserar sin primärvård. Fastlegeordningen från 2001 skapade ett system där basen är privatpraktiserande allmänläkare.
– Tidigare hade de samma bemanningskris som vi har nu, säger han. Men så kom Fastlegeordningen och problemet försvann på ett par år. Varför skulle inte vi kunna införa en liknande ordning?
När Christer Andersson skissade på hur Bergsjön vårdcentral skulle fungera var det viktigt att den skulle bli läkarstyrd. Åtminstone några av läkarna som arbetade där skulle också vara delägare, för att säkra ett långsiktigt ansvarstagande.
– För att få folk att ta på sig ett långsiktigt ansvarstagande tror jag det behövs någon form av ekonomiskt incitament, säger han. Men pengar är inte avgörande. Det avgörande är autonomi och möjlighet att utforma vården som man vill.
Att göra vinst är en förutsättning för att kunna investera i verksamheten och expandera, konstaterar han.
Vad anser du om det politiska kravet att stoppa vinster i vården?
– Det skulle vara förödande för oss. Vinsten är nära kopplad till autonomi, att kunna utforma vården som vi tycker är bäst. Ska man få läkare att jobba tillsammans behövs det autonomi och medinflytande på riktigt.
– Jag tror också att kvalitet och ekonomi hänger ihop. Har man bra verksamhet brukar det löna sig. Vi har samma pengar som det offentliga, och de har svårt att ens få ihop sin budget. Jämför man med en offentlig vårdcentral här i Göteborg, så levererar vi mycket mer vård.
En stor del av vinstpengarna går till en djärv och ovanlig investering. Bergsjön vårdcentral har växt ur sina gamla lokaler vid Rymdtorget, där det inte längre finns utrymme för egna expeditioner åt alla läkare. Därför byggs nu, några hundra meter därifrån, en helt ny och mycket större vårdcentral.
Det är en anslående byggnad, som både knyter an till och bryter av mot Bergsjöns betongarkitektur: en fyrkantig låda med 37 meters sida, med fasader av blanka glasplattor tonade i rött och gult, svävar stödd på ett tjugotal ben en våning upp i luften över ett parkeringsdäck.
Den originella lösningen kom till av nödvändighet. Christer Andersson letade efter en tomt att bygga på och hittade ingen. Då hörde han Petter Stordalen sommarprata i radio. Den norske hotellkungen berättade om när han ville bygga ett nytt hotell i Stockholm och inte hittade någon tomt. Till slut hittade han lite luft ovanför en motorväg och byggde hotellet där.
– Vi gjorde likadant, säger Christer Andersson. Vi köpte luften av Göteborgs stad för två miljoner, och fick servitut för att ställa ner huset på parkeringsdäcket.
I april i år ska vårdcentralen flytta in i sin nya byggnad. Då får man en effektiv yta på 1 300 kvadratmeter, mot 500 kvadratmeter i dag, och lokaler som är planerade utifrån vårdcentralens behov och arbetssätt. Den nya byggnaden är en investering på cirka 70 miljoner kronor, varav vårdcentralen satsar knappt hälften av egna medel.
Den nya byggnaden är ritad av Gert Wingårdhs arkitektbyrå, och fasadens röda och gula nyanser är inspirerade av målningar av konstnären Mark Rothko.
– Vi får en vårdcentral som passar bra för våra behov, säger Christer Andersson. Men vi ville också skapa en byggnad som är vacker och bidrar till stadsmiljön här i Bergsjön.
Läs även:
