Patrik Danielson, prodekan vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.
Foto: Umeå universitet
Bristen på tydliga karriärvägar gör att många forskande läkare hoppar av forskarbanan efter disputationen för att göra klar sin ST. Andra väljer i stället att satsa helt på forskningen.
Tanken med den modell som Umeå universitet och Västerbottens läns landsting tagit fram är att fler läkare ska kunna satsa på en karriär som forskare och samtidigt behålla den kliniska förankring som både är viktig för individen och berikar forskningen, förklarar Patrik Danielson, prodekan vid medicinska fakulteten.
– Förenade universitetslektorat och professurer har funnits i väldigt många år, och även forskar-AT. Det som har saknats är mellannivån.
För läkare som disputerat men inte är klara specialister finns två huvudspår i modellen. Som universitets-ST är man anställd av landstinget, men har upp till halva sin arbetstid vikt åt klinisk eller translationell forskning, i regel ALF-finansierad. Målgruppen är disputerade läkare som huvudsakligen vill arbeta kliniskt men ändå kunna fortsätta att bidra till forskning och utveckling.
Det andra spåret riktar sig till dem vars huvudinriktning är forskning och som kan förväntas bli forskargruppledare, men som vill behålla den kliniska förankringen. För dessa personer har man skapat en helt ny anställning: biträdande universitetslektor i kombination med ST. I det fallet är det universitetet som är arbetsgivare, och landstinget köper klinisk tid för ST-tjänstgöringen.
– Vi har kollat med Socialstyrelsen om arbetsgivaren har betydelse för att kunna få ut specialistbevis, men i och med att det är en mål- och tidsstyrd utbildning spelar det ingen roll, säger Patrik Danielson.
I båda fallen gör konstruktionen med bara en arbetsgivare att man undviker den otrygghet och de försämrade sociala förmåner som följer av att behöva pussla med deltider och tillfälliga anställningar.
Ett nära samarbete med landstinget har varit en förutsättning för att modellen har kunnat sjösättas.
– Landstinget har sagt att »ni får annonsera efter personer i valfri specialitet«, så vi har kunnat välja den forskningsmässigt mest meriterade.
Dessutom garanterar landstinget att man efter fem år får specialistläkarlön, även om man inte är klar med sin ST.
– Det har varit en av de viktigaste komponenterna. För en läkares livslön påverkas ju i oerhört stor utsträckning av när man blir specialist, eftersom det är ett så stort kliv i lön.
2013 anställdes de första personerna i de nya anställningsformerna, och det är för tidigt att utvärdera resultatet av satsningen, säger Patrik Danielson.
– Men vad vi kan säga är vi har väldigt goda förhoppningar om att en majoritet av dem kommer att vara docentkompetenta innan de är specialister.
Efter som tre av de biträdande universitetslektorerna forskar i prekliniska ämnen kan en bonus, om de befordras till universitetslektorer, bli att man stärker den prekliniska delen av läkarutbildningen.
– Det är nästan omöjligt att rekrytera lärare i prekliniska ämnen som har läkarbakgrund, och vi tycker att det är en kvalitetshöjning om lärarna i prekliniska ämnen kan sätta in saker i ett kliniskt sammanhang.
Läs även:
Efterlysning: Bättre villkor för forskande läkare
