Sammanhållen vård i Ängelholm

Hälsostaden Ängelholm är ett av de projekt som nämns i Göran Stiernstedts stora utredning »Effektiv vård«, som presenterades i januari i år och som Läkartidningen tidigare skrivit om. 

Göran Stiernstedt, som är regeringens nationella samordnare för en effektivare sjukvård, betonar just vikten av samarbete mellan olika vårdgivare och det stora behovet att föra över mer av vårdinsatserna från tung sjukhusvård till primärvården.

– Det är inte »rocket science«, inga komplicerade saker, säger Sergio Garay, verksamhetschef och högst ansvarig för Hälsostaden Ängelholm.

Han är uppenbart stolt över de resultat han kan visa upp efter tre års snabba förändringar när vi möts i sjukhusets ljusa matsal.

– Vi har lyckats med de viktiga indikatorerna. Tillgängligheten är bra, ekonomiskt har vi halverat underskottet, vi har inga problem med kompetensförsörjningen – du befinner dig på Skånes enda sjukhus som inte använder sig av bemanningsföretag. Och vi har kunnat minska med fjorton vårdplatser i slutenvården. Intresset utifrån för vad vi gör är stort, säger Sergio Garay.

Hälsostaden Ängelholm föddes som projekt­idé under 2013 från politiskt håll. Tanken kan enkelt beskrivas som att skapa en modell för en integrerad sjukvård där patienter och vårdtagare snabbt kommer på rätt nivå i vårdkedjan, och där ingen hamnar mellan stolarna. På det viset har man kunnat minska trycket på akuten och på slutenvården och dessutom ge fler patienter möjlighet att få hjälp hemma, när de vill ha det.

Den viktigaste komponenten är samarbetet mellan primärvården och den kommunala sjukvården, enligt Sergio Garay. Där har man öppnat möjligheter för dialog mellan mottagningarna, gemensam planering med sjukvård, biståndshandläggare med flera, så att alla inblandade aktörer vet vad de andra gör.

– När det är tio procent av befolkningen som konsumerar sjuttio procent av vårdresurserna så är det dem vi måste koncentrera oss på. Vi har dammsugit landet på bra idéer, varit flexibla och inriktat oss på att nå resultat, säger Sergio Garay. 

En av de till synes enkla lösningarna som gett resultat på Ängelholms sjukhus är en effektivare akutmottagning. Förändringen består i princip av att höja kompetensen hos de läkare som jobbar där. Seniora specialistläkare kan göra säkrare bedömningar och undvika onödiga inläggningar. Samma läkare ska också förstärka de mobila teamen under sommaren. 

– Det är för att de ska få träffa de här patienterna, lära känna dem och få erfarenhet av den här formen av vård. Jag ska själv bli en av dem, förklarar Carl-Johan Robertz, överläkare och verksamhetschef för sjukhusets medicinklinik och medlem i Hälsostadens ledningsgrupp. 

Han är en av de drivande bakom förändringarna i organisationen och ser specialistläkarnas arbete i de mobila teamen som en del av deras egen kompetensutveckling, samtidigt som det är ett sätt att stärka teamen.   

– Det klassiska problemet har ju i många år varit att patienter ligger kvar i sängarna trots att de egentligen borde få komma någon annanstans. Man har frågat: hur ska vi bli av med dem? Men grejen är ju att många av dem inte borde ha kommit dit från början. Man har gripit sig an frågan från fel håll, så att säga, säger Carl-Johan Robertz.

Resultaten från Ängelholm tyder på klara vinster för sjukhuset/regionen, som kunnat skära ner på kostnaderna och antalet vårdplatser och effektivisera vården genom att snabbare placera patienterna på rätt nivå. Primärvården kan bland annat se en mer direkt tillgång till sjukhusets specialiserade sjukvård, men hur är det med kommunen?

– Från början fanns det en viss tveksamhet från kommunen, det gjorde det visst. Man var inte säker på ifall det skulle ge några vinster för deras del. Men i dag ser de fördelarna, säger Marie Bladh, projektledare för Närsjukvårdsteamet.

Hon pekar bland annat på det läkarstöd som de kommunalt anställda sjuksköters­korna får och den förbättrade planeringen för vård och bistånd när kommun, primärvård och specialister finns under samma organisation, och ibland rent fysiskt under samma tak. 

– Kommunen tjänar dock mest på lång sikt, inte lika mycket i det korta perspektivet, säger Sergio Garay, som själv kom in i projektet från den kommunala sidan.

Han är tidigare socialchef i Ängelholms kommun. Och han tillägger: 

– Vi har en åldrande befolkning, och det här är ett sätt att höja livskvaliteten för alla kommuninvånare. Det skapar en mer attraktiv plats att bo på.

Läs också:

Packat för första patienten i Ängelholm