Alla donerade organ kommer till nytta tack vare en god samverkan mellan transplantationsverksamheterna och donationssjukhusen. Instruktioner är gemensamma och enhetliga, liksom överenskommelser om prioriteringar, skriver IVO i rapporten. Det doneras dock för få organ i förhållande till antalet patienter som har behov av transplantation. Intensivvårdsavdelningarna har en avgörande betydelse för att identifiera donatorer, enligt IVO.
När det gäller bemanningen höjer IVO ett varnande finger och skriver att bemanningssituationen inte är långsiktigt hållbar. Erfaren personal med specialistkompetens är en styrka hos alla verksamheterna, men samtidigt en risk eftersom det är sårbart med en liten personalstyrka som ska bemanna en direkt livsavgörande verksamhet dygnet runt alla årets dagar, skriver IVO.
Transplantationer av lever, hjärta och lungor är rikssjukvård, och utförs på särskilda enheter på tre av sjukhusen, som har hela landet som upptagningsområde.
Riksjukvårdsuppdragen har mer resurser i form av till exempel personal än de enheter som transplanterar njurar och andra organ. De enheterna måste ibland prioritera mellan transplantationer och andra operationer.
Det var första gången IVO genomförde tillsyn vid transplantationssjukhusen. Det primära syftet var att kartlägga transplantationsverksamheternas förutsättningar att bedriva god vård och vilka risker verksamheterna identifierat i ett patientsäkerhetsperspektiv.
700 transplantationer varje år
Cirka 700 organ transplanteras årligen i Sverige. Det är brist på organ och många patienter får vänta länge, en del hinner avlida. I januari i år fanns 825 patienter på väntelista till transplantation.
Transplantationerna genomförs endast vid fyra sjukhus: Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
