Professor emeritus Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) och tidigare generaldirektör vid Socialstyrelsen, presenterade i dag på förmiddagen den externa oberoende utredningen av professor Paolo Macchiarinis transplantationer av syntetiska luftstrupar vid sjukhuset under åren 2011–2013.
– Macchiarini borde aldrig ha anställts som överläkare, sa Kjell Asplund.
Sjukhuset behöver kvalitetssäkra rekryteringsprocessen och vara självständigt i förhållande till Karolinska institutet när det gäller anställningar.
– Ingen av patienterna hade ett omedelbart livshot, sa han också.
Sjukhuset borde ändra sin inställning till att operationerna skett som sjukvård med vitalindikation, enligt utredningen.
Operationerna var klinisk forskning, enligt utredningen, men någon etikprövning gjordes aldrig.
– Mycket talar för att det här har handlat om forskning enligt etikprövningslagen. Det är ingen unik synpunkt. Det var en tydlig komponent av forskning. Och det är högst osannolikt att de hade godkänts i en etikprövning.
Tillräckliga underlag i form av djurstudier saknades.
Över huvud taget visar utredningen att det funnits en bristande respekt för regelverk, och utredningen lämnar sammanlagt 27 rekommendationer till sjukhuset. Utredningen omfattar allt från rekryteringen av Macchiarini, hur besluten och ansvaret kring operationerna såg ut och vem som har haft ansvaret till konsekvenserna för patientsäkerhet och arbetsmiljö.
Den opererande kirurgen Macchiarini hade ansvar, verksamhetschefen hade yttersta ansvaret för patientsäkerheten, men vem som hade ansvaret i en multidisciplinär konferens har varit oklart. Sjukhuset behöver strama upp detta ansvar, enligt Kjell Asplund.
– En sådan konferens fritar inte den opererande kirurgen från ansvar.
Hur kunde allt detta hända? Kjell Asplund pratade en del om grupptänkande.
– Grupptänkande genomsyrar ganska mycket av vad som hänt, framför allt rekryteringen, att man undertrycker negativa signaler, och ingen ställde sig upp med en kritisk fråga under de multidiscplinära konferenserna.
En person som framstår som framgångsrik, som drar till sig stora projekt, i kombination med en miljö som präglas av prestige och konkurrens kan göra att negativa synpunkter inte kommer upp till ytan.
– Macchiarini omgav sig med en nimbus av framgång, och många ville dansa kring guldkalven. Karolinska är väldigt framgångsrikt och prestigefullt. Det kan uppstå en tystnadskultur. Man vill inte äventyra sin posititon med kritiska frågor kring en till synes framgångsrik verksamhet.
Utredningen tar också upp arbetsmiljöeffekterna av Macchiarini-fallet:
– Många på sjukhuset har farit illa. Fallet har orsakat mycket konflikter och det är inte bra för patientsäkerheten. Här måste man göra arbetsmiljöinsatser. Någon form av bearbetning och försoning behövs.
I pressmeddelandet säger Kjell Asplund:
– Det var mycket som gick fel kring Macchiarinis transplantationer av syntetiska luftstrupar. Macchiarini borde över huvud taget inte ha anställts vid sjukhuset. Det fanns brister i hur besluten om transplantationerna togs och hur man förhöll sig till de lagar som finns. Sjukhuset har en stor uppgift framför sig att säkra patientsäkerheten och förtroendet för verksamheten.
Förutom Kjell Asplund har utredningen gjorts av Nils Blom, tidigare chefsjurist vid Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, Katarina Johansson, ordförande för patientorganisationen Nätverket mot cancer, Jesper Persson, tidigare chefläkare vid Skånes universitetssjukhus samt Pernilla Östlund, utredningssekreterare.
Rapporten »Fallet Macchiarini – Utredning av verksamheten med transplantationer av syntetiska luftstrupar vid Karolinska Universitetssjukhuset« har lämnats till sjukhusledningen och landstingsledningen i dag på förmiddagen.