Som Läkartidningen tidigare har rapporterat utvecklade ett forskarlag vid Linköpings universitet konstgjorda hornhinnor, som opererades in på patienter i Ukraina utan föregående djurstudier. Forskarlaget fick kritik i en granskning av en oberoende expertgrupp när det gäller hantering, kontroll och dokumentation, samt även bristande respekt för gällande regler.
Den medicinska fakulteten vid universitetet ansåg att forskningsledaren gjort sig skyldig till oredlighet. Som en följd av detta drog Vetenskapsrådet in de resterande anslagen till forskarlaget, 1,6 miljoner av de 10 miljoner kronor som var beviljade.
Detta beslut har överklagats av forskningsledaren till Förvaltningsrätten, som i ett kompletterande yttrande till tidigare korrespondens skriver att Vetenskapsrådet saknar grund att dra in forskningsanslaget, eftersom forskningsledaren inte har handlat oetiskt.
Vetenskapsrådets beslut att inte betala ut de sista 1,6 miljoner kronorna grundas på ett beslut från medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, vilket är föremål för en omprövningsprocess. Det finns ännu inget slutligt beslut från Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) och därför saknas en giltig grund för beslutet att dra in anslagen på grund av oetiskt handlande, hävdar forskningsledaren.
I skrivelsen argumenteras också för att grunden för oredlighetsbeslutet från Linköpings universitet är felaktig. I beslutet anges att de syntetiska hornhinnorna som opererades in på människor avvek i sin sammansättning från dem som hade använts vid försök på djur. Detta är något som forskningsledaren bestrider. Enligt yttrandet hade implantaten samma sammansättning och flera försök hade gjorts på djur innan de användes på människor.
Läs mer
