Läkarförbundet trycker på för nationell läkemedelslista

– Det är få saker som vi är så rörande överens om som att vi behöver en nationell läkemedelslista – så man kan undra varför vi fortfarande står och trampar och inte har kommit längre?

Med den frågan inledde Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, det seminarium som Läkarförbundet arrangerade i samband med presentationen av rapporten »Nationell läkemedelslista nu!«.

– Trots att vi är överens om det här använder fortfarande vården en mängd lågkvalitativa källor när vi gör läkemedelsordinationer och det innebär både patientsäkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem, sa hon.

Det lagförslag som kom 2015 fick tummen ner av flera tunga remissinstanser, bland annat Datainspektionen, på grund av integritetsproblematiken. Vårdens behov av läkemedelslistan var inte tillräckligt väl motiverad. Med den nya behovsanalysen vill Läkarförbundet råda bot på detta.

I rapporten framkommer vad läkarna vill ha: en gemensam informationskälla för hela sjukvården där patientens alla aktuella och tidigare läkemedelsordinationer finns samlade. Det som finns i dag är fragmentarisk, ofullständig och splittrad information från olika källor, vilket skapar frustration och en allmän uppfattning att systemet inte går att lita på. I avsaknad av fullständig information är det enligt rapporten patienten själv som är den viktigaste källan, och hen är inte alltid tillförlitlig.

– Att basera ordinationer på ett gungfly av information leder till dålig patientsäkerhet, stress och dålig arbetsmiljö. Det är ineffektivt och ett resursslöseri att ägna sig åt onödig administration i stället för åt värdeskapande vård, sa Emma Spak.

Deltagarna i panelen var överens om att en nationell läkemedelslista behövs. Anders Henriksson, förste vice ordförande i SKL:s styrelse, ordförande i landstingsstyrelsen i Kalmar län och ordförande i Inera, berömde rapporten:

– Patientberättelserna beskriver tydligt behovet av en nationell läkemedelslista, sa han.

Socialdepartementet bedömer, som vi tidigare berättat, att ett beslut om en gemensam läkemedelslista ska kunna tas i början av 2018. Agneta Karlsson, statssekreterare på Socialdepartementet, tog upp några svårigheter.

– De flesta patienter och andra som är utanför vården tror att detta system fungerar redan. Hur svårt kan det vara att få till? Men förutom läkare, patient och farmaceut är det många andra inblandade och att få detta juridiskt och praktiskt funktionellt och gripbart för alla är en utmaning. Att det är komplext är dock inget hinder för att göra lagändringar. Självklart kan vi lösa det.

Hur ska man komma vidare och inte fastna på samma hinder som tidigare förslag gjort, undrade Emma Spak. 

– Man behöver vara ännu noggrannare med att motivera varför man ska göra det och även visa vilka åtgärder man vidtar för att skydda patienten, sa Agneta Karlsson.

Även från publiken kom en fråga om vilka, utöver läkaren, som får tillgång till informationen i en nationell läkemedelslista.

– En väldigt viktig del i arbetet är att analysera vilka personer som ska ha del av informationen, svarade Agneta Karlsson.

– Har vi inte redan en modell när det gäller tillgång till journaler? Den som inte är behörig och tar del av innehållet i en journal polisanmäls, sa Anders Henriksson.

Från publiken kom även en fråga om finansieringen av en nationell läkemedelslista.

– Det har tidigare satsats för lite på digitalisering inom vården. Men nu finns en samsyn på behovet av gemensamma produkter och tjänster i landstingen, och också om att det behövs läggas in mer pengar i detta, svarade Anders Henriksson. 

Emma Spak frågade vad panelen såg som det största hindret för att genomföra listan.

Agneta Karlsson var förhoppningsfull om att regeringen kommer att leverera ett förslag till juridisk lösning och Anders Henriksson såg bara möjligheter.

– Vi har en stark enighet, de viktiga aktörerna drar åt samma håll, vi går i takt på nationell och regional nivå och med fackliga organisationer. Möjligen är det takten och otåligheten som är gruset i maskineriet, att det går för långsamt, sa han. 

Rickard Broddvall, E-hälsomyndigheten, höll med.

– Det finns en samsyn och tiden är mogen. Men det är viktigt att kommunicera att det är en stegvis process som kommer att ta tid, sa han.