Alla asylsökande som kommer till Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning, i syfte att tidigt upptäcka akuta sjukdomar. Hälsoundersökningen är också viktig för att fastställa den aylsökandes övriga vårdbehov, samt för att upptäcka eventuella sjukdomar som faller under smittskyddslagen.
Under 2015 sökte fler än någonsin tidigare asyl i Sverige, nästan 163 000 personer. En kartläggning av vården till asylsökande som Sveriges Kommuner och landsting gjort visar också att antalet hälsoundersökningar nästan fördubblats, från 35 798 stycken 2014 till 64 051 under 2015.
Den stora ökningen till trots innebär detta att endast 38 procent av de asylsökande genomgick en hälsoundersökning.
– Det är klart att vi jobbar för att alla som behöver ska få en hälsoundersökning. Det pågår ett omfattande arbete för att skapa bättre förutsättningar för landstingen/regionerna att klara uppdraget, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL i ett pressmeddelande.
En förklaring till den låga siffran är att majoriteten av de asylsökande anlände till Sverige under slutet av året. Många av dessa fick därmed inte möjlighet att genomgå en hälsoundersökning förrän i början av 2016.
Fördelat på olika vårdformer var det framför allt besöken i primärvården som ökade. Varken besöken i den öppna specialistvården eller vårdtillfällena i den somatiska slutenvården ökade nämnvärt mellan 2014 och 2015, visar rapporten. Även detta tros kunna förklaras av att de flesta asylsökande kom under årets sista månader – de hann helt enkelt inte komma i kontakt med den specialiserade vården.
De asylsökandes kontakt med den psykiatriska vården har minskat stadigt de senaste åren. Detta trots att både antalet vårdtillfällen och antalet vårddagar inom psykiatrin ökat totalt sett i Sverige, vilket rapportförfattarna menar kan tyda på att de asylsökande är underbehandlade. »Orsaken till denna utveckling kan vara att begreppet ’vård som inte kan anstå’ har tolkats mer restriktivt när trycket på vården ökat och kapaciteten för specialiserad psykiatrisk vård och traumavård är begränsad«, skriver SKL i rapporten.
Läs hela rapporten här:
Vård till asylsökande
Landstingen och regionerna ska erbjuda asylsökande barn hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn som är bosatta inom landstinget. Skyldigheten att erbjuda vård till asylsökande vuxna begränsas till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning.
Sveriges Kommuner och landsting har sedan 1997 följt upp asylsjukvården vad gäller omfattning, kostnader och den statliga ersättningen.
