Bakgrunden är bland annat beslutet som landstingsfullmäktige i Stockholm tagit om att schemalägga mer av läkarnas arbetstid. Det handlar om tid fram till klockan 21 på vardagskvällar, då arbetsgivaren enligt kollektivavtal har rätt att schemalägga läkarna. Skillnaden mot i dag är att läkare generellt är schemalagda vardagar klockan 7–17, och att tiden från 17 räknas som jourtid. 

Vid diskussionen deltog läkarrepresentanter från alla Stockholms sjukhus, undantaget Capio S:t Göran, samt Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd, Håkan Jörnehed (V), oppositionslandstingsråd, och Jessica Ericsson (L), vice ordförande i personalutskottet.

En utgångspunkt från läkarhåll är att de upplever att de redan i dag är schemalagda, om än i en annan form. 

– Vi schemaläggs till att gå nattjourer, och det måste vara någon som är inne på helgen. Säger alla nej blir det lik förbaskat någon som jobbar. Vi är schemalagda dygnet runt i princip. Det måste finnas ett syfte, en vinst och ett mål med att schemalägga ytterligare. Det har vi inte fått höra något om. Vad vill ni åstadkomma? undrade Hans Erntell, överläkare på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus.

Jessica Ericsson (L) lyfte fram slutsatser från Göran Stiernstedts utredning »Effektiv vård« om att vården måste planeras efter behovet och inte efter personliga önskemål från vårdpersonalen.

– Tanken är att schemalägga läkare tillsammans med sjuksköterskor och de andra i gruppen, så att läkare blir en del av teamet. Att ni kan hjälpas åt att utveckla arbetet, och att få en bättre kontinuitet, sa Jessica Ericsson.

En annan aspekt som Ella Bohlin (KD) framförde var att patienterna förväntar sig andra saker av vården i dag jämfört med tidigare.

– Vi behöver styra och samordna tydligare, för vi ser ett skifte i förväntan hos patienterna. Människor vill inte bara komma till vården mellan klockan 8 och 17. Så ser inte samhället inte längre ut, och vi upplever att människor har andra förväntningar på vad vården kan göra. 

På det svarade Tomas Reigo, ortoped och ryggkirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, att det visst är fullt möjligt att schemalägga kirurger på kvällstid, men det kräver att all personal runt omkring också finns tillgänglig.

– Jag tror vi biter oss i svansen. Ska vi operera på kvällen innebär det att det krävs mer personal. Till exempel narkospersonal som det är väldigt ont om. Sedan har vi inte vårdplatser att lägga patienterna över natten. Opererar vi patienter på kvällen måste de ligga över, de går inte hem efter två timmar. Det kräver mer personal.

En förhoppning med att schemalägga läkare mer, är enligt politikerna att det skulle kunna minska antalet hyrläkare. Enligt läkarna själva finns där en risk att det skulle kunna bli tvärtom. Detta eftersom systemet med jourkomp, där läkare som arbetat in tid kan få längre sammanhängande ledigheter, i vissa fall gynnar landsting med läkarbrist.

– Läkare jobbar ändå mer än 40 timmar i veckan, även om man drar av jourkompen. Dessutom är många som är på jourkomp ute och hjälper till och jobbar i bristlandsting och gör en insats. Är man schemalagd så blir det mer sönderhackade små pass. Det blir inte samma möjlighet att ha veckor lediga på samma sätt som med jourkompsystem. Då måste man rekrytera folk till bristlandsting, sa Gunnar Söderqvist, överläkare och docent på Karolinska universitetssjukhusets kvinnoklinik i Solna.

De eventuella problemen för läkarnas möjligheter till forskning samt utbildningen av nya läkare var också ämnen som diskuterades.

– Studenterna vill vara schemalagda 40 timmar i veckan, och accepterar ingen övertid. Jobbar de övertid och vi inte ger dem ledighet anmäler de ledningen till studentombudsmannen. Ni politiker har inte tänkt på att vi på universitetssjukhus faktiskt bedriver undervisning, sa Sonia Andersson, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Hon är även orolig för den kliniskt relaterade forskningen.

– Vilka kliniker ska forska om vi inte får ta ut vår tid avsatt för forskning?