Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat hyrläkarsystemet i en ny rapport. Syftet är att belysa användandet av hyrläkare i den offentligt drivna vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

IVO har granskat 21 offentligt drivna vårdcentraler i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro. Inspektionerna har gjorts i år och förra året.  

Tillsynsmyndigheten konstaterar att användandet – och behovet – av hyrläkare är omfattande. Vid inspektionstillfället hade samtliga landsting läkarvakanser och uppgav att de regelbundet använde hyrläkare för att täcka upp bemanningsluckor. På vissa vårdcentraler var merparten av läkarna inhyrda.

Men användandet av hyrläkare har många nackdelar, enligt IVO. Flera problem pekas ut i rapporten:   

  • Hög personomsättning ger sämre kontinuitet och patienterna riskerar att hamna mellan stolarna, till exempel genom att uppföljningar av remisser och provsvar missas. Det är dessutom tidsödande för hyrläkaren att ständigt sätta sig in i nya patienters situation och för patienten kan det vara jobbigt att behöva upprepa sin sjukdomshistoria.
  • Systematisk egenkontroll saknas vid vårdcentralerna, något som kan leda till att man inte upptäckter brister i hyrläkares arbete.
  • IVO får inte reda på om legitimerad personal anses utgöra en fara för patientsäkerheten. Kännedomen om att det råder anmälningsskyldighet om någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen befaras äventyra patientsäkerheten är låg.
  • Bristen på fasta läkare gör att arbetsbördan och stressen blir tuff för övrig personal, och kan även leda till att hyrläkarna får för lite stöd.

IVO har intervjuat verksamhetscheferna på vårdcentralerna. Många är uppgivna. En chef på en vårdcentral som endast har två fasta läkare på deltid uppger att det inte går att bedriva en kvalitetssäker vård med så många hyrläkare:
»Jag anser inte att det är patientsäkert på något vis. Jag har nu i efterhand fått ta emot patienter som hyrläkare har behandlat. Det krävs ett mycket stort arbete med att ta tillbaka patienter för att reda ut vad som är planerat för patienten.«

Trots flera satsningar på att minska hyrläkarberoendet inom primärvården har beroendet ökat. IVO beskriver den nuvarande situationen inom primärvården som oroande och kommer därför att fortsätta hålla ögonen på hyrläkarfrågan under nästa år genom ytterligare tillsynsinsatser. 

– Landstingen måste stärka sin förmåga att hantera den komplexa situation som omfattande läkarvakanser innebär, säger Karin Dahlberg, inspektör på IVO, i en kommentar till rapporten.

Samtliga granskade landsting får kritik. Landstingen behöver i första hand jobba betydligt hårdare för att stärka bemanningen av fasta läkare på kort och lång sikt, enligt IVO. Många verksamhetschefer känner en hopplöshet över bemanningssituationen och ser möjligheterna att rekrytera läkare som små. Flera intervjuade uttryckte en önskan om tydligare nationell styrning och en del tyckte att antalet ST-platser borde utökas.

En annan åtgärd IVO lyfter fram är ökat stöd och bättre introduktion till hyrläkarna. De flesta vårdcentraler har visserligen introduktionsprogram i form av checklistor och många har också en mer övergripande introduktion när en ny hyrläkare börjar, men den är ofta kortfattad – det är inte ovanligt att en hyrläkare tar emot sin första patient klockan tio på förmiddagen under sin första dag.

Vårdcentralerna bör också bedriva en mer systematisk egenkontroll av hyrläkarnas arbete, till exempel genom att göra stickprovskontroller av journaler. Myndigheten anser att arbetsgivaren bör ha för vana att alltid ta referenser från den senaste arbetsplatsen, även vid kortare inhopp från hyrläkare. Som det fungerar nu upptäcks ofta brister med hyrläkare genom att någon i personalen larmar verksamhetschefen.

Ytterligare ett åtgärdskrav är att vårdcentralerna behöver samarbeta mer och tätare, både med varandra och med den specialiserade sjukhusvården.