Som Läkartidningen tidigare berättat ville Lunds universitet avskilja en student från lärosätets läkarutbildning. Detta efter att studenten blivit dömd till nio månaders fängelse för grov kvinnofridskränkning.Högskolans avskiljandenämnd i Stockholm avslog universitetets begäran, eftersom det aktuella brottet inte ansågs utgöra grund nog för att kunna avskilja studenten från utbildningen.
En student kan avskiljas från en högskoleutbildning om den begår allvarliga våldsbrott, men enligt den definitionen som Högskolans avskiljandenämnd använder anses våldsbrott som allvarliga om påföljden blir fängelse i minst ett år.
Det är helt fel, menar Sveriges läkarförbund students ordförande Linus Perlerot. Han vill se andra kriterier för avskiljande av just läkarstudenter, jämfört med studenter på andra utbildningar.
– I grunden handlar det om det personansvar som en läkare har. Även om ett brott är juridiskt sonat, så kanske brottets karaktär vittnar om en risk för personerna som man i framtiden kommer att ansvara för. Jag tycker inte att det är en universalrättighet att få studera till, eller vara, läkare. Som student ska man nå upp till vissa nivåer av studieskicklighet. På det viset tycker jag att det även ska finnas ett etiskt och moraliskt förtroende, där man då diskvalificerar sig genom att syssla med viss typ av brottslighet.
Mer specifikt, vilken typ av brottslighet tänker du på?
– Jag är inte jurist och kommer inte gå in på exakta juridiska termer, men det handlar om brott av etisk och moralisk karaktär, utnyttjande av maktställning och utnyttjande av individ. Barnpornografiska brott, våldtäkt, våld mot partner, för att ta några exempel.
Enligt Linus Perlerot är det viktigaste just nu att frågan debatteras öppet, inte minst med tanke på att arbetet med att utforma en ny läkarutbildning är i full gång. En av frågorna som enligt Linus Perlerot fortfarande inte är besvarad på ett tillräckligt sätt handlar just om lämplighet och avskiljande.
– I och med att diskussionen är så pass ung så är min hållning inte fullt förankrad i SLF student, men det är den hållning vi har initialt i diskussionen. Dock vill jag trycka på att det är en öppen diskussion som är pågående, just för att den inte bedrivits så strukturerat tidigare.
En invändning mot att avskilja studenter från en utbildning trots avtjänat straff är att det blir en typ av dubbelbestraffning. Linus Perlerot håller inte med.
– Jag tycker inte att det handlar om dubbelbestraffning. Skillnaden är att i samhället i stort ska du absolut inte dubbelbestraffas, men jag tycker inte att det är en universal rättighet att få bli läkare. Likväl som vi kan döma ut människor för deras studieresultat, så tycker jag att vi kan döma ut människor på deras dåliga agerande, brist på empati, eller för att ha visat dåligt socialt ansvarstagande. Det är min hållning.
Kan inte människor förändras till det bättre?
– Jag tror absolut att människor kan förbättra sig, och att de i de flesta fall gör det. Det finns dock saker som ökar risken. En förutsättning för att något ska ske igen är att det skett en första gång. Då menar jag inte att någon som begått brott kommer att begå exakt samma brott igen. Men har man begått viss typ av brottslighet som är av maktmissbrukande karaktär, eller övergrepp på andra, så ökar risken att det finns dylika situationer där den kan komma att agera amoraliskt eller oempatiskt.
Linus Perlerot vill återigen understryka att han välkomnar en öppen och livlig diskussion i frågan.
– Jag har inget problem med att vi landar i något annat än det jag presenterar nu. Men jag hoppas på en diskussion i de här frågorna som gör att vi får en bättre struktur, och i vilket fall kommer fram till bättre genomarbetad slutsats än den vi har i dag. Jag är helt okej med att det kommer mothugg och motargument. Det är diskussionen jag hoppas på.