Ramverket innehåller ett antal etiska utgångspunkter. Bland annat anser rådet att det under vissa förutsättningar är etiskt godtagbart att använda medicinska åldersbedömningar. Dessa kan enligt rådet tillföra viktig information och bidra till mindre godtycklighet. Däremot ska medicinska åldersbedömningar inte användas rutinmässigt, utan endast när det råder tvivel kring den sökandes ålder efter bedömning av annan bevisning såsom dokument och intervjuer.

Smer menar dock att man måste ta hänsyn till, och inte bortse från, felmarginalerna i dessa bedömningar. Osäkerhet och felmarginaler ska tydligt framgå av underlaget. Detta eftersom den slutgiltiga ålderbedömningen ska bli så rättssäker och transparent som möjligt.

– Tar man inte hänsyn till felmarginalerna finns en uppenbar risk att barn felaktigt bedöms vara vuxna. De skulle då gå miste om det utökade skydd de har rätt till enligt svensk lag, säger professor Kjell Asplund, Smers ordförande i ett pressmeddelande.

Vidare menar Smer att den asylsökande ska ges anpassad information om vad den medicinska ålderbedömningen innebär, samt att en sådan bedömning inte bör få genomföras utan samtycke.

Den slutgiltiga åldersbedömningen ska heller inte enbart luta sig på medicinsk åldersbedömning, utan grunda sig på en sammantagen bedömning av alla omständigheter som kommit fram under handläggningen av asylärendet.

Statens medicinsk-etiska råd har på eget initiativ tittat på dessa etiska aspekter av medicinsk åldersbedömning och tagit fram ramverket.

– De röstande, politiskt tillsatta, ledamöterna tyckte att det var viktigt att Smer – med den tyngd Smer har – uttalade sig i den här frågan, eftersom det varit så mycket diskussion om det över huvud taget varit etiskt att ägna sig åt medicinska åldersbedömningar, säger Kjell Asplund till Läkartidningen.

Vilken tyngd har det här ramverket, och hur ska det användas?

– Vi kommer med råd och rekommendationer till flera målgrupper. Dels handlar det om Migrationsverket som är de som gör de slutliga åldersbedömningarna, där de medicinska bedömningarna ska vara en komponent när man är osäker. Dels är det Rättsmedicinalverket som fått uppdrag att genomföra de medicinska åldersbedömningarna. Sedan är det professionerna, inklusive läkarna, som kan känna sig trygga med att vi i alla fall gjort en etisk analys på det här området. Vi har kommit fram till att medicinska åldersbedömningar är att föredra jämfört med ett system utan, där en handläggare på Migrationsverket bedömer ålder utifrån intervju, eventuella dokument och allmänt uppträdande och utseende. Det betraktar vi som mycket rättsosäkert och en dålig trygghet för de barn det är frågan om.

Tror du att dessa myndigheter kommer att använda det här ramverket?

– Ja det är vår uppmaning till dem. Jag förmodar att det är så. Vi har också en uppmaning att man måste titta på nya metoder eftersom de nuvarande inte är så exakta. Där har ju Socialstyrelsen fått ett uppdrag av regeringen att titta på om magnetkameraundersökning av knän är en bättre metod. Allmänt behövs en uppryckning när det gäller kunskapen på det här området. Det har ju varit ifrågasatt om skelettmognaden är olika mellan etniska grupper, och hur det bidrar till osäkerhet måste undersökas bättre. Vi har en stark uppmaning att man måste förbättra kunskapen på det här området.

Trots att medicinska åldersbedömningar av asylsökande snart ska börja genomföras i Sverige, menar Kjell Asplund att Smer varit ute i god tid med sitt uttalande och ramverk kring etiska aspekter i frågan.

– Allting har gått väldigt snabbt i den här frågan. Den vanligaste invändningen när man gör något aktivt är att man kommer för sent. Vi tycker ändå att vi är relativt tidigt ute. Och det är inga svårigheter att tillämpa de här etiska rekommendationerna som vi kommer med. Det är ingen revolution i hur det ska göras, utan det är en etisk uppstramning, kan man säga.

Läs Smers hela uttalande här.