Syftet med regeringens nya lagförslag är att förhindra landstingen att sälja eller privatisera delar av universitetssjukhusen. Detta eftersom regeringen anser att universitetssjukhusens verksamheter är en central del av hälso- och sjukvården med sin nära koppling till forskning, utbildning och utveckling.
Men förslaget möter skarp kritik från flera håll. Inte minst från flera av de landsting och regioner som i dag organiserar universitetssjukhus. Bland annat pekar Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen på att förslaget riskerar att låsa fast vad som definieras som universitetssjukvård och att det därför skulle kunna hämma utvecklingen av hälso- och sjukvården.
Huvudargumentet som flera av de berörda landstingen lyfter fram är att det pågår en ständig utveckling av sjukvården. Den vård som i dag är högspecialiserad och bedrivs på universitetssjukhusen, kan i morgon vara rutinmässig vård som kan utföras på till exempel länssjukhus eller inom primärvården. En utveckling och överlämning av sådana verksamheter måste kunna ske, både inom landstingen och eventuellt även till privata utförare. Inte minst för att kunna göra plats för ny, högspecialiserad vård på universitetssjukhusen.
Liknande uppfattning har även Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som också lämnat remissyttranden.
Förslaget innebär att landstingen inte får överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid en sjukvårdsenhet som vid något tillfälle efter den 1 juli 2007 organisatoriskt har tillhört ett universitetssjukhus till någon annan. I praktiken betyder det att lagen blir retroaktiv, vilket också möter skarp kritik.
Läkarförbundet anser att förslaget om retroaktivt återförande av verksamheter till universitetssjukhusen är orimligt. Dessutom menar förbundet att det redan finns en enighet om att universitetssjukhusen ska bedrivas i offentlig regi. Någon lagändring på detta område behövs därför inte.
Flera remissinstanser vill även se ett förtydligande kring förslagets skrivelse om att lämna över verksamhet som tillhör eller har tillhört universitetssjukhusen till »någon annan«.
I sitt remissvar beskriver till exempel Region Östergötland hur universitetssjukhuset i Linköping bedriver högspecialiserad vård, men också en stor del läns- och länsdelssjukvård. Beroende på hur begreppet »någon annan« tolkas skulle det kunna få flera konsekvenser. Om förslaget innebär att det inte är möjligt att överföra uppgifter till annan offentlig utförare, skulle det i praktiken innebära att verksamheter som överförts till Kalmar och Jönköping i enlighet med en överenskommelse inom Sydöstra sjukvårdsregionen skulle behöva återföras till Linköping.
Dessa verksamheter är enligt regionen exempel på sådan vård som initialt varit högspecialiserad, men med tiden utvecklats till att ha karaktären av länssjukvård och därför överförts till andra sjukhus.
Flera remissinstanser är även inne på att förslaget skulle få konsekvenser för det lokala självstyret. Det bör stå huvudmännen fritt att organisera verksamheterna även vid universitetssjukhus, argumenterar flera instanser i sina remissvar.
Två av de landsting som i dag driver universitetssjukhus ställer sig positiva till förslaget. Det är Landstinget i Uppsala län och Västerbottens läns landsting.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
Ta del av regeringens lagförslag här.
Läs mer:
