Efter långa förhandlingar har staten och de landsting som har universitetssjukvård äntligen kommit överens om en ny fördelningsmodell för ALF-medel. I ALF-avtalet som började gälla 1 januari 2015, och som reglerar statens ersättning till landstingen för läkarutbildning och klinisk forskning, fastställdes att forskningens kvalitet ska påverka tilldelningen av forskningsmedel.

Tidigare har ALF-medlen fördelats efter fasta procentsatser, men 2019 införs en ny resursfördelningsmodell. 20 procent av den årliga ALF-ersättningen, drygt 350 miljoner kronor, ska fördelas baserat på en utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet.

Kvalitetsutvärderingar genomförs av Vetenskapsrådet, som kommer att ta hänsyn till bibliometriska mått, forskningens förutsättningar samt den genomförda forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta. Utvärderingarna som genomförs av tre oberoende bedömarpaneler ska resultera i gruppering av landstingen i tre kategorier: undermålig kvalitet, god-hög kvalitet eller mycket hög kvalitet.

Avsikten är att genomföra utvärderingarna parallellt med utvärderingarna av universitetssjukvården vart fjärde år. Fördelningen kommer att baseras på utfallet i utvärderingen för föregående period, sedan får landstingen tillsammans med universiteten prioritera hur tilldelade medel ska användas. En första utvärdering ska vara klar i mars 2018.

Läkarförbundet är positivt till att det tas fram en modell som är anpassad för klinisk forskning, men ser också flera risker med det nya ersättningssystemet.

– Eftersom det tar lång tid innan forskningen får utfall i bibliometriska mått finns det en risk för att forskare inte vågar vara långsiktiga i sina satsningar. Man riskerar också att tappa forskare som är på väg att etablera sig samt att missa viktiga outforskade områden, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO).

För att lärosätena ska våga satsa på mer oprövade forskare och forskningsområden har Läkarförbundet länge drivit frågan om mer direkta så kallade basanslag. Förbundet hoppas att frågan får hög prioritet i den kommande forskningspropositionen, som presenteras senare i höst.

– Forskningsproppen kommer på flera sätt att påverka vår syn på den nya modellen för ALF-ersättning. Vi vet till exempel ännu inte om Vetenskapsrådets så kallade Fokus-förslag kommer med, säger Sofia Rydgren Stale.

Fokus är ett förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserad på forskningens kvalitet och relevans.

– Om förslaget är med i forskningsproppen och modellen liknar fördelningsmodellen för ALF-medel alltför mycket så är det olyckligt. Det är viktigt att det finns en spridning i fördelningen av forskningsmedel, så att inte vissa forskningsgrupper får allt, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon påpekar också att de 20 procent av ALF-medlen som ska fördelas enligt den nya modellen är en relativt liten andel, på gott och ont.

– Det är svårt att se vilka effekter den nya fördelningsmodellen får, men man kan gissa att arbetet som krävs för att genomföra förändringen överväger nyttan. Utvärderingen av den kliniska forskningen kommer att bli stor och resurskrävande.