Än så länge är det tomt i entrén till NKS. Utanför kör truckar förbi med jämna mellanrum. Inne i den nya sjukhusbyggnaden pågår klinisk städning. Men söndagen den 20 november är det skarpt läge. Då ska den toraxkirurgiska verksamheten samt kardiologi och lungmedicin flytta till Tema hjärta och kärl. En flytt som beräknas ta åtta minuter per patient, totalt fem timmar för de 30-40 patienterna som man räknar med att flytta via kulvertsystemet.
Den 27:e är det dags för nästa stora flyttdag. Då är det Astrid Lindgrens barnsjukhus tur, där slutenvården och delar av öppenvården ska flyttas till Tema barn och kvinnosjukvård på NKS. Man räknar med att flytta 70-80 patienter. Klockan sex på morgonen stängs den gamla barnakuten och patienterna hänvisas till den nya.
– Patientsäkerheten är nummer ett, två och tre. Jag känner mig personligen nöjd. Det kommer att gå snabbt och säkert. Vi ser verkligen fram emot flyttdagen, säger neonatologen Baldvin Jonsson som är engagerad i planeringen av flytten.
Planen är att reducera antalet inneliggande patienter till 50-60 procent under flyttdagarna. Sjukhuset går samtidigt upp i stabsläge. Bakjour/medicinsk jour dubbleras och en akutstation kommer att finnas i kulverten.
– För att utföra flytten på ett patientsäkert sätt samarbetar vi intensivt med de andra sjukhusen i Stockholm. Vi har också haft många samtal med landstingets chefsläkare och direktör, säger sjukhusdirektören Melvin Samsom på en pressträff i den nya sjukhusbyggnaden.
Det har tagit 16 år från idé till färdigt sjukhus. Flytten har planerats i flera år. De ansvariga har hämtat erfarenhet från liknande projekt i England, Kanada och Norge.
Under förra veckan hölls ett stort genrep, då cirka 1 000 personer deltog. Tanken var att spegla en vanlig dag med typiska patientfall. Resultatet av övningen dokumenterades av 90 observatörer. Ett viktigt syfte var att upptäcka fel som behöver åtgärdas.
Det gjorde man också. Under övningen fungerade inte de bärbara, smartphoneliknande enheterna som personalen har för att kommunicera med varandra och larma. Ibland larmade det inte alls, och ibland gick larmet till fel ställe. De automatiska robotarna som ska leverera utrustning dök inte heller upp på rätt våning. Andra problem var strulande kort och kodlås och hissdörrar som inte stängdes.
Stanley Holsteiner, som är chef för Programkontoret för NKS, erkänner att det dök upp fler problem än förväntat.
– Driftsövningen gav oss otroligt mycket. Men det var irriterande att vi hade missat några basala förberedelser. Till exempel hade vi inte förkonfigurerat telefonerna och fått ordning på accesserna. Vi höjde accessnivån dagen innan vilket gjorde att det var svårt att komma in i kåken.
Hinner ni åtgärda bristerna?
– Det är jag övertygad om. Och skulle vi mot all förmodan inte hinna åtgärda något som är kritiskt, då driftsätter vi inte.
Läkarna på NKS kommer att arbeta annorlunda än tidigare. En stor förändring är att majoriteten av patienterna ligger i enkelrum. En annan att teamarbete blir grunden.
– Vi kommer att ronda annorlunda. Ett helt team kommer att gå in till patienten med ett rullbord och en bärbar dator. Det finns även stora bildskärmar på rummet som gör det möjligt att exempelvis visa röntgenbilder, patientens läkemedelsförteckning eller laboratorieresultat, säger Jeanette Kuhl, hjärtspecialist och patientområdeschef på Tema hjärta och kärl.
Patientflöden har kartlagts för att skruva upp effektiviteten och patientsäkerheten och patientens upplevelse ska fångas upp bättre.
– Patienten kommer att kunna involveras mycket mer i vården. Till exempel genom att gemensamt titta på journalhandlingar på ett sätt som vi inte har möjlighet till i dag, säger läkaren Gabrielle Åhlberg-Hillert som är medicinskt ansvarig för driftsättningen.
Ett annat exempel är att en patient eller närstående bjuds in till så kallade patientflödesledningsgrupper som hålls ungefär en gång per månad för att berätta om sin upplevelse.
Inom barnsjukvården ska nya arbetssätt utvecklas, bland annat för att barn med en kronisk sjukdom ska få en rakare väg in till vården. Ett existerande exempel är barnonkologen där en akut dagvårdsavdelning har byggts upp. Om ett barn, som är inskrivet på onkologen men behandlas hemma, blir sämre så kan de kontakta dagvårdsavdelningen direkt i stället för att gå via barnakuten.
– Har jag en familj med kroniskt sjukt barn, har jag ett slags »NKS-biljett«. Man behöver inte ställa sig i det akuta flödet på samma sätt, säger Baldvin Jonsson.
Läs mer om flytten:
