Vad har du fått för reaktioner?
– En hel del, både positiva och negativa. Vi har fått frågor om provets legitimitet från kollegor. De funderar på relevansen av prekliniska ämnen för ett prov för legitimation. Den diskussionen brukar landa i hur mycket grundkunskap man behöver ha som läkare för att exempelvis tillgodogöra sig fortbildning. En annan fråga som kommit är om man som specialist ska behöva visa att man behärskar hela området eller inte, säger Magnus Hultin.
Enligt honom har de följt Socialstyrelsens uppdrag. Provet ska testa den kunskapsbredd som man ska ha vid tidpunkten för legitimation, det vill säga det man lärt sig under grundutbildningen och AT.
Hur ser du på kritiken som provet väckt, och har du förståelse för den?
– Personligen tycker jag att ett prov för att få en svensk legitimation behöver vara av den här bredden. Jag kommer från universitetsvärlden, även om jag också arbetar som kliniker, och jag ser behovet av den här typen av test.
Skulle inte en färdig specialist kunna testas inom ett smalare kunskapsfält?
– Nej, vid ett tillfälle bör man visa att man behärskar grunderna. Det tycker jag är väldigt rimligt. Man behöver en bra bas för det livslånga lärandet.
Är du förvånad över reaktionerna?
– Nej, jag är inte speciellt förvånad över att det väckt mycket reaktioner. Det här är också släkt med en annan fråga – recertifiering av oss som är legitimerade läkare. Storbritannien har infört ett sådant system, vi har det inte än. Och frågan om prekliniska kunskaper återkommer ständigt när man utformar en läkarutbildning: hur mycket baskunskap behöver man för att bli en bra läkare?
Har ni en dialog med Socialstyrelsen med anledning av kritiken mot provet?
– I vårt uppdrag ingår att skapa en nationell referensgrupp, där Socialstyrelsen och samtliga medicinska fakulteter är med. Gruppen ska diskutera provets utfall, utformning och kvalitetssäkring. En annan uppgift är att titta på om vi eventuellt ska omforma provet framöver.
Ni ska fortsätta analysera provet. Hur sker analysen?
– Vi har knappt hunnit börja. Vi kommer att titta på hur det gått för olika personer, till exempel beroende på hur långt tillbaka de har sin grundutbildning. Vi funderar på att ställa samman en enkät till deltagarna för att ta reda på om det är andra saker än rent medicinska kunskaper som påverkar utfallet på provet.
Vad kan det vara – kan du ge fler exempel?
– Hur de värderar sin förmåga att uttrycka sig på svenska, hur länge de har varit i Sverige, hur väl integrerad man är i samhället. Men vi behöver diskutera det med referensgruppen innan vi skickar ut enkäten.
Röster har höjts för att svenska läkare bör skriva testet som en måttstock. Ni fick inte tag på tillräckligt många som ville skriva provet tidigare. Finns det planer på att göra ett nytt försök?
– Vi ska försöka få ihop grupper som kan göra det. Det är fortfarande en målsättning. Men en svårighet är att bedöma påverkan av stressnivån för dem som skriver provet i skarpt läge jämfört med dem som skriver det i mer avslappnad miljö.
Nya kunskapsprovet väcker debatt
Första kunskapsprovet analyserat
Deltagare kritisk till nya provet
