På tisdagen presenterade Välfärdsutredningen sina förslag för villkoren för privata företag och organisationer som utför offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Vid en pressträff överlämnade regeringens särskilda utredare Ilmar Reepalu utredningen med namnet  »Ordning och reda i välfärden« till civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Som väntat föreslås ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan, vilket ska regleras med ett särskilt tillstånd. Snittet för statslåneräntan mellan 2005 och 2013 låg enligt utredningen på strax över tre procent, vilket innebär att vinsttaket i praktiken skulle bli omkring tio procent över tid, även om statslåneräntan just nu är väldigt låg.

– Då får man en rimlig ersättning för det kapital man faktiskt riskar, som man investerar själv i verksamheten. Det här innebär att huvuddelen av pengarna kommer att stanna i verksamheten, vilket var målsättningen med utredningen, sa Ilmar Reepalu vid pressträffen.

Enligt utredningens beräkningar, som bygger på siffror från 2014, skulle detta leda till att upp till fem miljarder kronor kan stanna kvar och förstärka verksamheterna i välfärden varje år. När utredningen tittat specifikt på hälso- och sjukvård blir summan mellan 1,7 och 2 miljarder kronor. Dessutom skulle den föreslagna modellen skapa långsiktiga och stabila spelregler för välfärden, anser utredaren Ilmar Reepalu.

Han framhöll också att medborgarnas vilja att betala skatt riskerar att undergrävas om vinsterna inte regleras, samt att vinstsyftet ger felaktiga drivkrafter för verksamheterna.

Under pressträffen nämnde Ilmar Reepalu även olika alternativ som diskuterats för att få huvuddelen av skattepengarna att användas till det de är avsedda för, bland annat höjda kvalitetskrav. I det fallet menar Ilmar Reepalu att det är mycket svårt att beskriva exakt vad som ger kvalitet i en verksamhet. Dessutom riskerar alltför specifika krav att leda till låg utveckling och innovation inom till exempelvis hälso- och sjukvårdsområdet.

– Skulle man fast låsa sig i en kvalitetbeskrivning, då skulle man låsa fast utvecklingen och det skulle motverka innovation och utveckling i själva verksamheten. Dessutom är det så att ju mer utav kvalitetskriterier som vi väljer, desto mer resurser måste vi ta från den reella kärnverksamheten. Mer av lärarnas och sjusköterskornas tid går till att dokumentera alla de delarna som vi kräver in.

Utredningen föreslår i stället en, i Reepalus mening, enklare hantering med vinsttak, där exempelvis Inspektionen för vård och omsorg får i uppdrag att granska årsredovisningarna.

– Den här delen är väldigt enkel. De uppgifter vi ska ha återfinns i årsredovisningen för varje företag och är granskade av en godkänd revisor. Det innebär att den myndighet som har att titta på det har ett fullgott underlag, kan göra stickprover, kan se när nyckeltalen sticker ut. Det behövs ingen stor administration, sa Ilmar Reepalu.

Om ett företag inte följer reglerna förslås sanktionsavgifter från 1 000 kronor upp till fem procent av omsättningen.

Kritiken mot att införa vinsttak har bland annat varit att det skulle leda till sämre mångfald och valfrihet, eftersom vinsttak riskerar att slå ut små aktörer inom välfärden.

Det menar bland annat de fyra allianspartierna, som skrivit en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter. De är beredda att söka en bred politisk överenskommelse över blockgränserna för frågor som rör välfärden. Däremot anser de att ett generellt vinsttak i välfärden i så fall måste avvisas eftersom det skulle hota mångfald och kvalitet.

Utredningen bedömer dock att de nya föreslagna reglerna skulle göra det mindre intressant för stora riskkapitalägda koncerner att köpa upp små aktörer, vilket enligt utredningen i stället skulle gynna just mångfald och valfrihet.

Ilmar Reeplau försäkrade vid pressträffen att udden i förslaget var riktad mot riskkapitaldrivna koncerner.

– Men den som vill driva verksamhet med normal, rimlig avkastning på sitt investerade kapital, den påverkas inte någonting av de här förslagen, sa han.

På frågan om han ser några problem med att genomföra förändringarna svarade Ilmar Reepalu:

– Jag tycker att jag kan se att både befolkningen som helhet, och faktiskt också en del av de stora direktörerna, ser att det ligger något väldigt klokt och bra i det här. Att det är logiskt och enkelt. Jag tror att folk i gemen inte gillar att skattepengar som är avsedda till en viss verksamhet i ligger i en sektor med den högsta avkastningen på eget kapital i samhället. Jag tror inte att vi ska slarva med skattepengar på det sättet.

Enligt utredningens förslag skulle förändringarna kunna träda i kraft i mitten av 2018, med en övergångsperiod på ungefär ett år innan de ger full effekt.

Läs också:

SLF: »Välfärdsutredningen åsidosätter patienternas behov«