Efter Maccharini-affären upplöstes etikrådet vid KI. Det var etikrådet som hanterade en av de oredlighetsanmälningar som lämnades in mot kirurgen Paolo Macchiarini 2014. Rådet kom fram till att misstankarna var ogrundade, ett ställningstagande som senare mötte kritik.

I mars beslutade vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright att rådets framtida uppdrag skulle utredas.

– Det har hänt saker som inte borde få hända på ett medicinskt universitet, där grunden handlar om vårt förhållningssätt till etiken. Av det drar jag slutsatsen att vi måste arbeta med frågorna mer och som ledning påminna oss själva och våra medarbetare om deras centrala betydelse, sa hon till Läkartidningen då.

Nu är den vikarierande prorektorn Henrik Grönberg, som fick i uppdrag att utreda rådets framtida roll, klar. Etikrådet har tidigare haft en rådgivande roll under rektorn och utrett oredlighetsärenden. Men i framtiden kommer rådet inte längre att göra det. Dess nya uppdrag beskrivs som strategiskt, snarare än operativt.

Rådets ska i stället »lyfta komplexa frågor som behöver genomlysning«. De ska vidare »problematisera och diskutera, för att sedan ge vägledning i vad som är rätt och riktigt«. Vilka frågor får rådet själv bestämma. Något som enligt Henrik Grönlund innebär en mer självständig roll.

– Tidigare bestämde egentligen rektorn agendan för etikrådet. Men vi har sett att det är en fördel om rådet har en friare roll. Då kan rådet självt, men även anställda, lyfta frågor som man tycker KI bör belysa, säger han.

KI:s medarbetare ska också kunna vända sig till rådet med frågor som hur man bör förhålla sig till medförfattarskap, forskning som bedrivs av KI-medarbetare utomlands eller hantering av genetisk information vid forskningsstudier.

Det nya rådet kommer att bestå av åtta eller nio medlemmar som utses av rektor efter nomineringar från anställda och studenter. Hälften ska vara KI-medarbetare, hälften externa. De tillsätts troligen under januari eller februari. Klart är däremot att KI:s prorektor ska sitta på en av stolarna. Syftet är att etikfrågorna ska få förankring i organisationen.

Om rådet inte längre ska vara operativt – vilken makt kommer det egentligen ha?
– Rådet kommer inte att kunna besluta i frågor. Men jag tror att man måste vara tondöv som universitetsledning om man inte lyssnar på ett etikråd. Och frågorna som tas upp kommer även att vara offentliga. Jag tror att det nya rådet blir ett mer kraftfullt råd.

Varför då?
– Av två anledningar. Dels för att det kommer att finnas en direkt länk till den högsta ledningen via prorektorn. Dels genom rådets självständighet att själva välja vilka frågor som ska lyftas, säger Henrik Grönlund som har hämtat inspiration från Lunds universitet, där den tillträdande vikarierande prorektorn sitter i etikrådet.

Henrik Grönlunds tanke är att rådet ska lyfta en eller två viktiga frågor per möte. Frågor som anses extra viktiga kan sedan diskuteras vidare i seminarieform. Etikrådet ska även bygga upp ett nätverk med etikråden vid de andra svenska universiteten, för att samverka och lära av varandra.

– Vi har lärt oss mycket som universitet under det senaste året. En sak är att vi måste lyfta de etiska frågorna mer. Och vi lever inte isolerat utan delar många frågor med andra universitet.  

Hur oredlighetsärendena på KI ska utredas framöver är ännu inte klart, men ska presenteras före årsskiftet.