Svenska företagsläkarföreningens rapport, med titeln »Kompletteringsträsket«, bygger på en undersökning där 39 företagsläkare har registrerat uppgifter som rör sjukintyg. Bland annat rör det sig om nybesök, återbesök och begäran om komplettering.
Dessutom registrerades tidsåtgång och hur relevanta Försäkringskassans förfrågningar om komplettering var. I rapporten framkommer att företagsläkarna upplevde att två tredjedelar av kompletteringarna var irrelevanta.
– Jag tror att det är grundat i det direktiv Försäkringskassan fått om att man ska ifrågasätta. Det är många som har vittnat om det, och det framgår även i de synpunkter som kommit in i undersökningen. Att man ställer frågor som inte är relevanta, eller som inte medför någon förändring av beslutet. Det här är företagsläkarnas uppfattning i frågan, säger Jan Rosén, ordförande i Företagsläkarföreningen.
Enligt honom skulle det kunna bero på att Försäkringskassans handläggare kanske inte alltid har den rätta medicinska kompetensen när de begär dessa kompletteringar.
– Men det stora problemet är att det blir ett oerhört kostsamt sätt att bedriva försäkringsutredning. Det tar ungefär en halvtimme att göra i ordning en komplettering. För vår del är det tid som går åt, som faktureras företagen. För vårdcentraler är det rimliga att köerna växer. Det måste finnas ett mer kostnadseffektivt sätt att hantera detta på, fortsätter han.
I ett grovt räkneexempel i rapporten uppskattas de totala kostnaderna för sjukintyg och kompletteringar till Försäkringskassan till över 900 miljoner kronor för samhället i stort.
Hur ska man komma tillrätta med detta?
– Man kastar ut det här nya förfarandet utan att ge någon typ av utbildning eller information, utan man bara börjar. Det rimliga är väl att utbilda handläggarna, och kanske även ge utbildning till oss läkare om exakt vad det är man vill ha fram. De flesta intyg är nog skrivna med den goda viljan att det här borde räcka. Då blir det en väldig irritation när de ändå skickas tillbaka för komplettering.
Ett annat problem är bedömningen av psykiska åkommor som stress, utbrändhet eller depression.
– Det är lättare med en bruten arm, för den är definierad på ett annat sätt. Men hur avgör man att en människa är på gränsen till utbrändhet? Ser man det? Finns det några fysiska tecken? Nej, det finns det inte. Det är väldigt mycket en fråga om anamneser och att diskutera med en människa. Man kan använda skattningsskalor, men ofta krävs det något objektivt tecken från kasssans sida – men det finns ju ofta inga objektiva tecken.
Försäkringskassan nya giv skapar inte bara irritation och höga kostnader. Allt sammantaget är det enligt Jan Rosén även ett växande arbetsmiljöproblem för läkarna.
– Det är ingen behaglig sits att sitta i som läkare, att du har en patient där det ingår någon typ av sjukskrivning i vården. Sedan får patienten reda på att den inte får några pengar. Då upphäver Försäkringskassan vården man bestämt för patienten. Man hamnar i en konstig och absurd situation.
– Det finns de som till och med väljer en annan specialitet. Jag hörde en doktor som hellre valde att ta hand om gamla och barn, för då slipper man sjukintygen. Det är jobbigt när man behandlar en patient och sedan inte kan genomföra behandlingen.
