Läkarförbundets yrkanden inför avtalsrörelsen

Läkarförbundet överlämnade sina yrkanden till SKL och arbetsgivarorganisationen Pacta inför den kommande avtalsrörelsen. Förbundet skriver att det är avgörande att det finns ett centralt fastställt lägstautrymme:

»Så kallat sifferlösa avtal kräver ett ansvarstagande och en mognad hos flera av landstingen/regionerna som de inte levt upp till innevarande avtalsperiod«.

– Det var ett bra möte, men vi tycker olika, det är klart. SKL vill ha ett långt sifferlöst avtal. Medan vi vill ha kortare avtal med en centralt angiven siffra. Om vi får det kan vi tänka oss ett två- eller treårigt avtal, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Läkarförbundet yrkar även på att samtliga läkare lönerevideras årligen och att AT-läkare ska förhandla sin lön var tolfte anställningsmånad. Villkoren för resor mellan olika arbetsplatser bör ses över och förbundet yrkar på att resor till arbete på annan arbetsplats än det normala tjänstgöringsstället ska ske på normal arbetstid. Gravida läkare bör få slippa jourtjänst under kväll, natt och helg. Förbundet yrkar på högre ersättning för bunden tid vid beredskap och högre ersättning vid arbetstid på obekväm tid helgfri måndag–fredag klockan 17–21. 

Förbundet betonar vidare vikten av ett hållbart arbetsliv och god arbetsmiljö.

Parternas nuvarande fyraåriga avtal löper ut 31 mars 2017. Avtalet har delvis varit sifferlöst – trots att Läkarförbundet länge har varit emot sådana avtal. 

– Nu är det upp till bevis för arbetsgivarna att det inte leder till orättvisor, sa Läkarförbundets dåvarande ordförande Marie Wedin när avtalet undertecknats 2013.

Hon sa även att det finns en skepsis mot de sifferlösa avtalen, framför allt på de stora sjukhusen.

– Men vi har sagt okej, nu har de två år på sig att bevisa att det inte leder till en sämre löneutveckling än för andra yrkesgrupper eller till stora skillnader mellan olika arbetsgivare. 

Sett i backspegeln har det blivit som kritikerna befarade. Den kollektiva löneutvecklingen har varit sämre för läkarna jämfört med tidigare år. Även den individuella löneutvecklingen, som mäts genom att titta på lönen för samma befattning mellan två år, har varit sämre under 2015 och 2016.

Det har väckt ett missnöje bland lokalföreningarna – både när det gäller lönenivåerna och hur arbetsgivarna har skött förhandlingarna. Särskilt stort har missnöjet varit i flera landsting i Mälardalen. Ingen av lokalföreningarna vill ha sifferlöst avtal igen.

Åsikterna om de sifferlösa avtalsåren – som omfattar alla tjänstemän i kommuner och landsting – skiljer sig dock åt mellan olika yrkesgrupper. 

– Vår erfarenhet är att det inte alls har varit bra utan centralt angivet utrymme för läkarna. Det som hänt under de sifferlösa åren är att man lagt mer på andra yrkesgrupper i stället, säger Läkarförbundets chefsförhandlare Karin Rhenman.

Målet för Läkarförbundet under 2015 har varit 2,5 procent för medlemmarna, vilket inte uppnåddes överallt. I Stockholm (undantaget öppenvården, geriatrik och psykiatri) hamnade man en bra bit under. Samtidigt fick Vårdförbundets medlemmar i Stockholms läns landsting de högsta löneökningarna förra året: 5,3 procent.

Läkarförbundet begärde en central förhandling angående tillämpningen vid Karolinska universitetssjukhuset för att markera sitt missnöje med hur löneprocessen hade fungerat.

Läkarförbundet och SKL träffas nästa gång i slutet av januari. 

– Nu rullar bollen. Nu har vi lagt upp våra kort. Det är en viktig avtalsrörelse, både principiellt och innehållsmässigt, med anledning av vad som har hänt de två senaste åren. Arbetsgivaren har sagt upp många lokala jouravtal och de lokala löneöversynsförhandlingarna har inte fungerat tillräckligt bra samt har gett för dåligt utfall, säger Heidi Stensmyren.

Läs samtliga yrkanden här.