Försäkringskassans bedömningar när det gäller sjukpenning och sjukskrivningar har varit ett uppmärksammat ämne den senaste tiden. Läkartidningen har bland annat berättat att läkare upplever att Försäkringskassan ifrågasätter allt fler sjukskrivningar och att kompletteringar för sjukintyg är ett växande arbetsmiljöproblem.

I den nya rapporten »Är sjukskrivningen bra för hälsan?« har Riksrevisionen undersökt vilka effekter nekad sjukpenning har för hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Resultaten i rapporten pekar på att indragen sjukpenning i genomsnitt inte påverkade individernas hälsa, mätt som vård- och läkemedelskonsumtion tre år efter Försäkringskassans beslut. Dessutom ökade återgången i arbete och sannolikheten att bli utestängd från arbetslivet minskade.

En strikt bedömning och nekande av sjukpenning gav alltså flera positiva effekter, menar Riksrevisionen.

– Det blir så eftersom vi inte ser några förändringar på hälsan. Fler kommer tillbaka i arbete och färre förtidspensioneras på några års sikt. De blir också kvar i arbetslivet längre och de arbetar mer, säger Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi vid Riksrevisionen, som tagit fram rapporten.

I undersökningen ingick drygt 5 000 individer, varav många långtidssjukskrivna, som mellan 2009 och 2012 nekats fortsatt sjukpenning men som ansökt om omprövning. Dessa ärenden hanterades vid ett fåtal omprövningsenheter i landet. Det som avgjorde var ärendena hamnade var vilken dag i månaden personerna var födda. Eftersom det är slumpmässigt vilken dag i månaden en person är född gick det att få fram två identiska grupper med jämförbara ärenden.

De som var födda tidigt i månaden hamnade i Stockholm, och de som var födda sent hamnade på omprövningsenheter ute i landet. I Stockholm var bedömningen striktare och fler fick sin sjukpenning stoppad än i övriga landet.

– Då kan man mäta effekter när det gäller framtida sjukskrivning, förtidspension, inkomster och hälsomått. I grunden står resultaten väldigt stabilt, och vi anser att resultaten har hög generaliserbarhet, säger Pathric Hägglund.

Syftet med rapporten är att öka förståelsen och ge mer kunskap kring hur sjukskrivningen fungerar och påverkar människor.

– Det finns risker med sjukskriving. Till exempel att man hamnar utanför arbetslivet och att det i sin tur kan påverka den psykiska hälsan. Därför är det viktigt att få mer kunskap om hur sjukförsäkringen ska utformas exempelvis vad gäller strikthet.

– Den här kunskapen kan även vara viktig i enskilda ärenden. Man kan tänka sig många ärenden där det finns en genuin osäkerhet om sjukskrivning är en lämplig åtgärd eller inte, både för handläggaren och för läkaren. Då är det viktigt att man är medveten om den eventuella baksidan med sjukskrivning, säger Pathric Hägglund.

I rapporten finns däremot inga specifika råd eller rekommendationer för hur Försäkringskassan ska arbeta i framtiden.

– Vi ger inga rekommendationer, men resultaten tyder på att det går att ha en strikt bedömning inom ramen för det bedömningsutrymme som finns utan att det verkar påverka hälsan i genomsnitt. Snarare leder det till positiva effekter för individer, vilket är bra.

Riksrevisionens rapport finns i sin helhet här.