Att allt färre ST-läkare vill bli chefer är oroväckande, anser Sylfs ordförande Emma Spak. Foto: Rickard L Eriksson

Intresset för att bli chef sjunker successivt och halveras nästan från studenttiden till ST. Det har också blivit färre läkare som är sugna på ett chefskap sett över tid.

Bland ST-läkarna syns en tydligt nedåtgående trend. Tre av tio ST-läkare kan tänka sig en chefspost i dag. För sju år sedan kunde fem av tio tänka sig det. Sex av tio ST-läkare vill helst inte bli chef. Och andelen ST-läkare som absolut inte vill bli chef har ökat kraftigt sedan 2009 – från 8 procent till 22 procent.

En utveckling som måste vändas, enligt Sylfs ordförande Emma Spak.

– Det är oroväckande. Vi tror att man tappar viktig kompetens för sjukvården.

Har du någon teori om varför det ser ut så här?

– Vi har inte tittat på det i den här undersökningen. Men går man in i yrkeslivet med ett engagemang och en vilja att leda, och det sedan finns få instegstjänster till chefsjobb för läkare, kan det vara svårt att hålla motivationen uppe. Underläkare får ofta höra att de måste vänta tills de är färdiga specialister och då fångas inte engagemanget när det är som störst, säger Emma Spak.

Att fler säger att de absolut inte vill vara chefer nu jämfört med 2009, tror hon kan bero på att det har varit mycket diskussioner de senaste åren om att chefer har bristande möjligheter att påverka.

– Om man ser att chefer inte har mandat och bara genomför besparingsåtgärder, så kan det kanske ha betydelse, säger Emma Spak.

Det är inte bara viljan att bli chef som förändras längre fram i läkarkarriären, även den egna upplevelsen av möjligheterna att bli chef förändras. En tredjedel av ST-läkarna uppger att de har små möjligheter att bli chefer.

För att vända trenden anser Sylf bland annat att landstingen bör erbjuda chefstraineeprogram till intresserade ST-läkare.

– Det är viktigt att man får ansvarspositioner och möjligheter att vara med och påverka och utveckla, utan att omedelbart få budget- och personalansvar. Det är viktigt att fånga upp dem som är intresserade tidigare, säger Emma Spak, som även anser att chefsrollen inom hälso- och sjukvården i sig behöver förändras.

– Många upplever chefspositionen som ganska ensam. Man behöver ha bra uppbackning och stödfunktioner. Man behöver också ha ett tydligt mandat så att man kan driva utvecklingen på sitt område framåt.

Rapporten visar även att kön och examensland påverkar läkarens upplevelse av chansen att bli chef. Manliga ST-läkare upplever sina chanser som större än sina kvinnliga läkarkollegor. Och svenskutbildade ST-läkare tror sig ha betydligt större chans att bli chef, än vad ST-läkare med utbildning utanför EU/EES upplever. Bland den sistnämnda gruppen upplever hela 76 procent att möjligheten att bli chef är liten, medan bara 24 procent av de svenskutbildade känner så.

– Det är helt oacceptabla skillnader. Det är inte rimligt. När man väl är AT- eller ST-läkare är man inne i systemet och ska ha samma möjligheter, säger Emma Spak.

Viljan att bli chef är däremot större bland AT-läkare som har en utbildning utanför EU/EES, än AT-läkare med svensk grundutbildning. Sex av tio vill eller kan tänka sig att bli chef. Men sedan händer något under åren fram till ST, för bland ST-läkarna är det plötsligt betydligt färre i den gruppen som vill bli chef.

Sylf beskriver det som alarmerande. En tidigare rapport (»Upplevd diskriminering i underläkarkåren«) har visat ett samband mellan yrkesengagemang under karriären och upplevd diskriminering. Resultaten i den undersökningen visar också att ST-läkare med examen utanför EU känner sig diskriminerade i högre utsträckning än AT-läkare med utbildning utanför EU.

– Här behöver landstingen göra analyser. Kan det bero på att ledarskapstraditionen är annorlunda i Sverige, och därför intresserar mindre? Eller är det så att det inte finns tillräcklig transparens kring vem som får chefstjänsterna? Eller handlar det om bristande uppmuntran – eller rentav diskriminering? säger Emma Spak.

Rapporten visar även på brister vad gäller ledarskapsutbildning under AT och ST, trots att ledarskapskompetens anges som ett krav i målbeskrivningarna. Majoriteten av läkarna som fått ledarskapsutbildning tycker sig dock ha nytta av den.

– Får man inte det, kan det också vara ett skäl till att man tappar intresse och motivation, säger Emma Spak.

Om rapporten

Rapporten »Ledarskap i framtidens sjukvård« bygger på tre enkätundersökningar som gjordes 2015 och 2016. Två undersökningar riktades till AT- och ST-läkare och en till läkarstudenter. Cirka 1 300 AT-läkare, 3 000 ST-läkare och 680 läkarstudenter har deltagit.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.