Wayne Sumner, professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto ansåg att om Sverige skulle införa dödshjälp finns lärdomar att dra från Kanada, som att se till att det finns ett system för uppföljning. Foto: Michael Lövtrup
Ett av de senaste länderna att införa dödshjälp var Kanada, som i juni legaliserade både läkarassisterat självmord och eutanasi. Det speciella var att det till skillnad från i andra länder var en process där de folkvalda spelade andrafiolen. En ALS-patient ifrågasatte huruvida strafflagens förbud mot att assistera självmord var förenligt med den grundlagsfästa rätten till liv, eftersom den som har en svår sjukdom och vill avsluta sitt lidande tvingas göra det tidigare än vad som skulle vara fallet om dödshjälp fanns. Frågan landade till slut hos landets högsta domstol som kom fram till att det gick att skydda utsatta grupper mot missbruk och gav parlamentet ett år på sig att ta fram en lagstiftning som reglerar dödshjälp.
Wayne Sumner, professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto medverkade på Smers etikdag den 8 december. Han ansåg att om Sverige skulle införa dödshjälp finns ett antal lärdomar att dra från Kanada. En är att se till att det finns ett system för uppföljning. Det har man inte i Kanada, vilket gör att man inte vet hur många som använt sig av den nya lagens möjligheter.
– En annan lärdom är att bädda in frågan om dödshjälp i den större frågan om bra kvalitet i vården i livets slutskede. Vi gjorde inte det på grund av att politikerna agerade med pistolen mot huvudet.
För knappt ett decennium sedan var den svenska debatten kring dödshjälp intensiv efter att en majoritet i Smer ställt sig positiv till läkarassisterat självmord och efterlyst en statlig utredning. Sedan dess har det varit ganska tyst i frågan, men nu har nya krav rests på att dödshjälp ska utredas.
Flera deltagare på etikdagen reflekterade över ämnet utifrån sina egna erfarenheter av att lida av en svår cancersjukdom.
– Om jag vetat att om min cancer kommer tillbaka då hade jag den möjligheten, då hade jag varit mycket tryggare. I Oregon ser man att den viktigaste effekten är den sinnesfrid det ger, sa författaren och journalisten Inga-Lisa Sangregorio.
– Fanns läkarassisterat självmord skulle jag känna mig absolut skyldig att överväga det, för jag ser hur sjukdomen påverkar mina anhöriga. Och jag är väldigt tacksam för att jag inte behöver göra det, sa Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, som fanns bland åhörarna.
När den palliativa medicinen växte fram som en egen specialitet var ett uttalat motstånd mot dödshjälp en del av dess ideologi. Fortfarande anser många att palliativ medicin eller dödshjälp handlar om ett vägval; exempelvis är Läkarförbundets linje att man bör satsa på en utbyggd palliativ vård i stället för att utreda dödshjälp.
Men på etikdagen ville företrädare för palliativ medicin inte ställa de båda mot varandra.
– Jag kan inte uttala mig för de palliativmedicinska kollegorna men för egen del vill jag inte ställa dem mot varandra, det är två parallella processer, sa Carl Johan Fürst, professor i palliativ medicin vid Lunds universitet.
Eva Thorén Todoulos, läkare samt hälso- och sjukvårdsstrateg vid Skånes universitetssjukhus, menade att det inte är den palliativa medicinens sak att driva frågan om dödshjälp, men att om det kommer en lag får man förhålla sig till det.
– Det viktiga är att den palliativa vården når ut till alla så att man kan göra välgrundade val så att det blir en mänsklig rättighet och inte en medicinsk fråga.
Någon snar utredning om dödshjälp är dock inte att vänta. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har sagt nej och Finn Bengtsson (M), riksdagsledamot och ledamot i Smer, berättade att även moderaterna avvisar tanken.
– Det känns mer angeläget att utreda varför den palliativa vården inte har kommit längre. Om man sedan i en sådan utredning skulle vilja närma sig frågan om assisterat livsavslut och hur det fallit ut i exempelvis Kanada kan det vara en fråga som kan bistå en sådan utredning för att vi ska vara förberedda om det kommer krav på en sådan lagstiftning.
Beskedet att det inte blir en utredning inom de närmsta åren innebär dock inte att Smer kommer att släppa frågan, förklarade rådets ordförande Kjell Asplund när han summerade dagen.
– Vi är inne i en dialogfas. Smer behöver föra en diskussion med professioner, religiösa samfund och andra. Och vi behöver ha mer fakta på bordet, så att det inte blir så låsta positioner utan kanske en samsyn i vissa frågor.
Läs mer:
SMER vill utreda möjligheter till läkarassisterat självmord
Läkarassisterat självmord legalt i Kanada
