Förlossningsvård är ett av de sju områden som prioriterats inom Sveus, det svenska samarbetsprojektet för att skapa verktyg för mätning och uppföljning av vårdens värde. Resultaten redovisas i en rapport som jämför förlossningsavdelningarna i de deltagande landstingen utifrån en rad olika utfallsmått. Några exempel är andel kejsarsnitt, blödningar under förlossningen och återinläggningar efter förlossningen.
Rapporten bygger på historiska data från 2011–2012. Men nu ska systemet utvecklas så att deltagarna får tillgång till siffror från de senaste månaderna. Det är det som ska testas i pilotprojektet som förlossningsavdelningen i Uppsala har gått med i.
Överläkare Gunilla Hallberg är sektionschef för graviditets- och förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, och hon har höga förväntningar:
– Äntligen, hoppas vi, får vi en statistik som kan leva och bära. En statistik som man kan använda ute i verksamheten. Färska siffror att visa sina medarbetare, och som man kan jobba med interaktivt
i vardagen.
Många av de viktiga måtten finns redan i exempelvis kvalitetsregister och sammanställningar från Socialstyrelsen. Men skillnaden är att de data som finns i registren är gamla, säger Gunilla Hallberg:
– Det fantastiska nu är att vi kommer att kunna se trender för de tre senaste månaderna. Förhoppningsvis blir det också möjligt att snabbt visualisera resultaten på en skärm, som underlag för diskussion om förbättringar.
Blir det inte väldigt mycket mätningar? Nej, säger Anna Ekenberg Abreu, som är barnmorska och kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare och som satt med i expertgruppen bakom Sveusrapporten:
– Det gäller också att ta vara på sådant vi redan mäter, säger hon.
– Vi har mätt så infernaliskt mycket, men inte gjort så mycket med det. Nu har vi chansen att få ut någonting från de data vi hela tiden matar in.
Pilotprojektet väntas pågå till i höst. På förlossningsavdelningen i Uppsala har man valt att framför allt fördjupa sig i tre parametrar, där man enligt Sveusrapporten ligger dåligt till jämfört med andra förlossningsavdelningar: urinretention, förlossningsrelaterade infektioner och Apgar-poäng fem minuter efter förlossningen (ett mått på det nyfödda barnets vitalitet).
– Varför ser det ut så här? Det ska vi grotta ner oss i, med hjälp av statistiken och ett värdebaserat sätt att arbeta, säger Gunilla Hallberg.
– Visst finns det en risk att värdebaserad vård blir en ny hyllvärmare, som »lean« och allt vad de heter. Men jag tror inte det. Möjligheten att sammanföra statistik, validera den och få ut den snabbt gör att man får en helt annan lust att jobba med det här.
Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av de tre svenska storsjukhus som beslutat att göra värdebaserad vård till sin huvudstrategi. Efter långa diskussioner satte man igång arbetet på hösten 2013, berättar Morten Kildal, överläkare vid Brännskadecentrum och ansvarig för sjukhusets arbete med värdebaserad vård.
– Den medicinska kvaliteten på vården i Sverige är väldigt bra och patienterna är oftast nöjda med den. Men ser man den andra aspekten, att skapa en vård som är trygg genom hela vårdförloppet, ligger Sverige bara i mitten eller ibland ännu sämre i internationella jämförelser, säger han.
– Olika delar av vården pratar inte med varandra. Det var sådant vi diskuterade.
För att råda bot på det startade man patientprocesser, där patienter med liknande diagnoser tas om hand av interprofessionella team. De första grupperna gällde cancer i matstrupe och magsäck, därefter kom prostatacancer och lungcancer.
I dag finns det 28 patientgrupper på Akademiska sjukhuset, och ytterligare tolv kommer att starta i år. Flertalet av grupperna gäller olika typer av cancer, vilket ledde till att man förra hösten började med »Tema cancer«, där patientgruppsledarna träffas och diskuterar gemensamma frågor tillsammans med berörda verksamhetschefer och representanter från viktiga delar av vårdkedjan, som primärvården, Lasarettet i Enköping, Cancerrådet och Regionalt cancercentrum.
De interprofessionella teamen byggs upp av de professioner som arbetar med en viss patientgrupp: läkare, sjuksköterskor, sekreterare, fysioterapeuter, kuratorer och så vidare.
– När man samlar professionerna och de får träffas återkommande, är det fascinerande hur mycket saker man kan förbättra när det gäller patientflödet, säger Morten Kildal.
– Ibland har det varit missförstånd. Man har inte sett helheten och inte riktigt förstått hur andra jobbar. Inte förrän man sätter sig ner tillsammans med patienten och diskuterar detta.
Det kommer att bli betydligt fler patientgrupper på Akademiska sjukhuset, säger Morten Kildal, men alla diagnoser behöver inte sådana grupper. Däremot ska hela sjukhuset arbeta mot samma mål, fastslår han:
– Hela sjukhuset ska jobba på ett sätt där vi engagerar patienten i vården, jobbar mot de utfall som är bäst för patienten och där vi hittar en struktur för att jobba med förbättringar på bästa sätt.
Läs också:
Värdebaserad vård – en omstridd metod på frammarsch
Fler artiklar om värdebaserad vård:
Managementteori i ny kostym – eller kejsarens nya kläder?
Ska värdebaserad vård införas av konsulter utan vetenskaplig evidens?
Vårdalarmister motverkar kvalitetsutvecklingen
Värdebaserad vård – inte alltid värdelös
Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård
