Svenska Dagbladet skriver i dag om att forskning med decidua stromaceller bedrivits utan nödvändiga tillstånd. Som en följd av detta har all verksamhet med decidua stromaceller på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet stoppats, både avseende forskning och behandling.
Det har fått Britt-Marie Frost och Britt Gustafsson, båda överläkare verksamma vid barnonkologen på Akademiska sjukhuset, att reagera. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver de att beslutet får fatala konsekvenser för patienter och forskare i Sverige.
– Jag vill värna om patienterna. Det här handlar om livsviktig behandling som undanhålls dödssjuka barn, säger hon till Läkartidningen.
Patienter som genomgår en stamcellstransplantation kan i vissa fall drabbas av en allvarlig immunreaktion, graft-versus-host-disease (GVHD). Vid allvarlig GVHD är risken att dö närmast 100 procent.
Decidua stromaceller har dock visat sig kunna bota GVHD. Britt-Marie Frost och hennes kollegor har framgångsrikt behandlat ett flertal patienter med metoden.
– För de här patienterna har stromacellerna inneburit en epokgörande förändring, säger Britt-Marie Frost.
I Svenska Dagbladet uttalar sig Katarina Le Blanc, professor i klinisk stamcellsforskning, och hävdar att patienter kan ha dött av att behandlas med de aktuella cellerna, då nödvändiga tillstånd och data från djurtester saknats. Detta tillbakavisar Britt-Marie Frost bestämt.
– De här cellerna är inte farliga. Ingen blir sjuk av att få dem – men alla blir inte friska, säger hon.
Efter att verksamheten med decidua stromaceller stoppats får dock inga patienter ta del av behandlingen. Ett undantag har gjorts, för ett svårt sjukt barn som vårdats i Uppsala.
I debattartikeln i DN beskriver Britt-Marie Frost och Britt Gustafsson hur de, i ett försök att rädda barnets liv, vände sig till Läkemedelsverket för att få tillstånd att använda de stromaceller som fortfarande finns och förvaras vid Karolinska institutet i Huddinge. Eftersom stamceller klassas som läkemedel, krävs Läkemedelsverkets tillstånd.
Läkemedelsverket sa ja med hänvisning till att det rörde sig om så kallat »compassionate use«, vilket innebär att döende patienter får behandlas med experimentella metoder om behandlingen kan förväntas rädda dem. Patientens liv kunde räddas och barnet lever i dag, drygt sex månader senare, i princip ett normalt liv.
Godkännandet gällde dock enbart i detta fall – inga ytterligare ansökningar kommer att bifallas.
– Det är fruktansvärt. Patienter som drabbas av svår GVHD måste kunna få den här behandlingen, när den nu finns, säger Britt-Marie Frost och berättar att hon känner till minst ett fall där en patient, som hon säger, »skickats hem för att dö« då behandlingen inte kunnat genomföras.
– Jag är ledsen och besviken. I stället för att stödja den här forskningen och se till att den genomförs på rätt sätt, stoppar man den helt. Och det beror helt och hållet på den rädsla och de revirstrider som Macchiarini-affären gett upphov till – vilket i sin tur leder till att patienter inte får behandling. Det är horribelt.
Läs också:
