Sveriges yngre läkares förening, Sylf, brukar kartlägga väntetiden till AT-plats runtom i landet. Men i år har de även tittat på hur många platser som faktiskt finns.

Totalt i Sverige får ytterligare 30 personer göra AT, gentemot förra året. Men den ökningen är förhållandevis blygsam om man jämför med det ökade behovet. De senaste siffrorna är från 2015 och visar att antalet utexaminerade studenter i Sverige ökat med omkring 125 personer. Därtill kommer utlandsstuderande som vill göra AT i Sverige.

– Tyvärr blev vi inte jätteförvånade, säger Emma Spak, Sylfs ordförande.

– Vår känsla är att ökningen av platsantalet inte matchar ökningen av antalet personer som tar läkarexamen och som kommer från andra länder, säger hon.

Tio regioner/landsting har i år fler platser än i fjol, och två landsting har färre. Västra Götalandsregionen har flest AT-platser i Sverige, 211 stycken. Det kan jämföras med Stockholm som har 186, trots att befolkningsmängden är en tredjedel mer.

– Det finns en kapacitetsfråga och en logistikfråga. Antalet vi nu anställer är vad vi anser att vi klarar av. Vi måste kunna säkra att det blir en bra utbildning, säger Maria E Englund, personaldirektör i Stockholms läns landsting.

Stockholm har legat på samma nivå de senaste åren. Skåne däremot är en av fem regioner som ökar antalet AT-platser för andra året i rad i Sylfs rapport. Regionen har faktiskt ökat antalet AT-platser årligen, de senaste fem åren. Ola Björgell, regionöverläkare AT/ST, ger dock i mångt och mycket Sylf rätt när det gäller den nationella bilden.

– Nationellt är det någon form av signal på dysfunktionalitet när det finns fler utbildade än platser, säger han.

Men även för honom handlar det om resurser att erbjuda de som anställs genom AT en god utbildning.

– Jag tror aldrig att man ska erbjuda fler tjänster än att varje tjänst blir bra. Under nuvarande betingelser har vi nått ett tak. De AT vi har i systemet är de vi klarar av, säger han.

Att landstingen inte tycker sig ha tillräckligt med utrymme eller handledare för fler platser tycker Emma Spak är problematiskt.

– Kvaliteten är självklart viktig att värna men det finns mycket landstingen kan göra utan att minska platsantalet. Kan man inte hålla AT i ett landsting blir det svårt att rekrytera ST i nästa steg, säger hon och tillägger att det också finns de landsting/regioner som anser att de är så attraktiva att de inte behöver satsa på fler AT.

Väntetiden till en AT-plats i Sverige har faktiskt minskat något i genomsnitt, från 9,8 månader år 2016, till 9,1 månader i år. Men det skiljer mycket beroende på var man söker. Stockholm har klart längst väntetid med 18,6 månader. Dalarna har kortast väntetid med 5,4 månader, alltså mer än ett år kortare än i Stockholm. Med all väntetid sammanräknad förlorar Sverige drygt tusen år för arbetande läkare, menar Sylf.

Och med väntetider kommer fler krav på de sökande. I konkurrensen om en AT-plats anses det meriterande att ha vikarierat efter läkarexamen. I Sylfs intervjuer inför kartläggningen säger en AT-ansvarig att på deras sjukhus finns till och med ett krav på minst sex månaders vikariat för att bli antagen till AT. Därigenom faller poängen med AT, menar Sylf.

– Detta är ett slöseri med kompetens. Varje år man jobbar som olegitimerad underläkare på den lägre kompetensnivån är ett år man senare i yrkeslivet inte kommer att jobba som specialist. Man får i sitt yrkesliv färre år på den högre kompetensnivån, och det är specialister det är brist på, säger Emma Spak.

Hon menar att AT i realiteten ersätts av oreglerade anställningar som introduktion, att Sverige inte tillvaratar läkarnas kompetens och att situationen påverkar kompetensförsörjningen på lång sikt.

– De som jobbar med de här frågorna i landstingen och regionerna måste samlas runt den här utmaningen, säger Emma Spak.

– Jag skulle vilja att landstingen och regionerna regelbundet gjorde ett gemensamt arbete inom SKL (Sveriges Kommuner och landsting) med att prognostisera hur många platser som behövs och komma överens om hur de tar ansvaret för att de platserna tillhandahålls. 

Ta del av hela Sylfs rapport här.

Läs också: 

AT på Åland blir kvar

1 500 med möjlighet att göra AT

Antalet avlagda examina i Sverige ökade med 125 personer (från 1 091 till 1 216) mellan år 2014 och 2015.

Antalet studenter som fått studiestöd för läkarstudier utomlands, i länder med krav på AT, minskade något mellan höstterminen 2014 och höstterminen 2015. Av dessa tros omkring en sjättedel avlägga examen, vilket Sylf beräknar motsvara ungefär 200–250 personer.

Totalt uppskattar Sylf att det fanns ungefär 1 500 olegitimerade läkare med möjlighet att göra AT under 2015. Dessa innefattar både de med svensk och de med utländsk examen.

Tio landsting ökar antalet AT-platser i år jämfört med 2016, och två landsting minskar antalet.