Debatten har gått varm efter att Socialstyrelsen presenterat sitt förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest, bland annat här i Läkartidningen. Kritikerna menar att riktlinjerna är bristfälliga och på flera sätt skiljer sig från dem i andra länder.

Gruppen som sattes samman för att ta fram riktlinjerna har präglats av partiskhet till förmån för kognitiv beteendeterapi, KBT, och olika farmakologiska behandlingar. Det skriver psykoterapeuterna Björn Philips, Peter Lilliengren och Anders Klingström på Svenska Dagbladets debattsida. Två av dem var vetenskapliga granskare i arbetet inför de nya riktlinjerna, och menar att processen utmärktes av »brist på dialog, förutfattade meningar och toppstyrning från ledningen«.

Ett exempel var att deras bedömningar av evidensen av psykodynamisk terapi, PDT, ständigt ifrågasattes, medan deras bedömning av evidens för andra interventioner inte alls granskades lika hårt. När en av författarna bedömde PDT som likvärdigt KBT vid mild till måttlig depression, gick ledningen emot det och »sänkte graderingen markant«.

Ett annat exempel de tar upp handlar om generellt ångestsyndrom. En av författarna bedömde det vetenskapliga underlaget som begränsat vad gäller skillnad mellan PDT och KBT. Projektledningen tyckte däremot att underlaget var otillräckligt, och PDT kom därför att prioriteras FoU: att det endast bör ges inom ramen för forskning.

Den så kallade prioriteringsgruppen var också partisk för KBT och farmakologiska behandlingar, skriver artikelförfattarna. De menar att de metoderna togs för givna, medan PDT och familjebehandlingar granskades noggrant.

Omröstningen blev därtill orättvis, då personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling var i »extrem minoritet«, skriver Björn Philips, Peter Lilliengren, och Anders Klingström.


Läs också:

Socialstyrelsen har fel om depression och ångest

Socialstyrelsen svarar: Missvisande att likställa siffror ur helt olika skalor

Slutreplik: Socialstyrelsen har fel igen om depression och ångest