1985 var Lise Turøy-Jørgensen, då två år gammal, på semester med sin familj i Alcudia på Mallorca, Spanien. En eftermiddag åt hon godis med sina syskon på hotellrummet. Plötsligt föll Lise till golvet och satte en bit godis i halsen. Föräldrarna lyckades få ut godisbiten, men vad de inte visste var att en bit druva som Lise ätit tidigare under dagen kommit upp från magen i fallet och blockerat luftvägarna.

Föräldrarna fick panik och rusade ut till receptionsområdet med en medvetslös och blå Lise i famnen.

– Då kom en man emot mig – jag minns det som om det var i går – och tar Lise och säger »jag är läkare«, berättar Lises pappa Magne Turøy.

– Han gick rätt ner i halsen med två fingrar och drog upp den halvätna druvan. Då började hon andas igen.

Trots att det gått mer än 30 år sedan Lise blev räddad till livet ville hennes familj gärna komma i kontakt med den svenske läkaren och återigen tacka honom för att Lise var i livet.

–.Vi har pratat om den här historien ganska många gånger i vår familj, speciellt nu efter att Lise själv fått barn. Vi har honom att tacka för att Lise lever, så enkelt är det. Det är en väldigt stark historia för oss, säger Magne Turøy.

Familjen hade dock inte många signalement att gå på. De mindes inte namnet på läkaren, och inte heller var i Sverige han kom från. Det hela mynnade ut i att Magne Turøy hörde av sig till Läkartidningen för att göra en efterlysning.

Kort efter att efterlysningen publicerats hörde Benny Ståhlberg, distriktsläkare samt chefläkare vid Skånes universitetssjukhus och tidigare andre vice ordförande i Läkarförbundet, av sig till Läkartidningen. Det var han som hade räddat livet på Lise den där dagen i Alcudia för mer än 30 år sedan.

Det var under en tågresa som Benny Ståhlberg börjat bläddra i Läkartidningen. Plötsligt fick han syn på efterlysningen av Lises livräddare.

– Då tänkte jag bara: Shit!

Efter en kort stunds funderande tog han en stor kopp kaffe och hörde av sig till Läkartidningen. I slutet av februari möttes så han och familjen i Malmö, där Benny Ståhlberg arbetar.

– Det var otroligt, väldigt spännande. Hur skulle det bli? Hur såg hon ut? Naturligtvis var det med spänning som jag mötte dem vid tåget, det måste jag säga. Det kändes väldigt roligt och det var väldigt fint att se henne, säger Benny Ståhlberg.

På tågstationen blev det en hel del kramar och en och annan tår, berättar Lise Turøy-Jørgensen.

– Det var väldigt märkligt. Vi gick och åt och Benny berättade sin version, så som han upplevde det som inträffade. Det var väldigt starkt för både mig och pappa. Pappa fick ta sig en liten paus. Det var väldigt speciellt, berättar hon.

– Det var oerhört roligt att få träffa Lise, hennes lilla dotter och hennes pappa. Det var ju framför allt pappan och jag som hade många gemensamma minnen av händelsen som stämde väl överens. Det var vissa detaljer vi kom ihåg, som ambulansfärden och sådant. Naturligtvis var det känslosamt också, säger Benny Ståhlberg.

Kände ni igen varandra där på tågstationen? 

– Nej du. Kom ihåg att det är 30 år sedan, kropparna blir lite annorlunda. Vi hade båda två med oss bilder hur vi såg ut på den tiden och vi har väl både blivit lite större och lite annorlunda.

Lise Turøy-Jørgensen har inga egna minnen från den där dagen för drygt 30 år sedan. Men händelsen i Spanien har alltid följt med både henne och familjen i alla år. När hon nyligen blev mamma till en egen dotter kom minnena upp till ytan igen.

– Vi har ju alltid pratat om det som hände, och om Benny – även om vi inte visste namnet på honom. Men nu när jag har fått Zoe blev det viktigt för mig att få tacka honom. Jag kunde nog inte föreställa mig hur förfärligt det var för mamma och pappa förrän jag själv fick en bebis som jag är livrädd för att det ska ske något med, säger Lise Turøy-Jørgensen.

– Men hur tackar man för det? frågar sig Benny Ståhlberg.

– Det stora för mig var att en åtgärd som jag har gjort utanför arbetet ändå ledde till ett gott resultat och att hon nu är en fullständigt frisk 34-årig småbarnsmamma som har ett härligt liv. Det är klart att det är fantastiskt roligt att få ha varit med och bidragit till det, för annars hade det gått åt helvete, fortsätter han.

Också Benny Ståhlberg och hans familj har burit med sig historien om den lilla norska tjejen genom livet. Förhoppningen är att det inte ska dröja 30 år till nästa gång de ses.

– Vi bytte mejladresser och bostadsadresser och så sa jag: »Nu ska jag följa dig så länge jag lever. Det är ett hot och ett löfte!« Jag tänker hålla kontakten med henne. Det blev väldigt bra, säger Benny Ståhlberg.

Nödsituationer utanför arbetet – detta gäller

Det finns ingen juridisk skyldighet för vårdpersonal att ingripa vid nödsituationer. Läkarförbundets etiska regler säger dock att »efter bästa förmåga ska läkaren bistå människor i medicinsk nödsituation, såvida läkaren inte försäkrat sig om att andra är villiga och kompetenta att ge sådant bistånd«.

En promemoria från Socialstyrelsen år 2011 säger att legitimerad sjukvårdspersonal alltid måste följa regler och författningar när de ger hälso- och sjukvård, även vid frivilliga insatser. Läkare kan vara yrkesutövande även på fritiden.

Vid enkla första hjälpen-insatser som basal hjärt–lungräddning gäller inga specifika krav. I nödsituationer blir bedömningarna svårare, och definitionen av nödsituation är inte helt tydlig. Läkaren bör använda sunt förnuft, hålla sig till det denna kan och vederbörande bör ha patient-/ansvarsförsäkring.

»Medical observation sheet« är en journalliknande handling som används av flygbolag vid akuta medicinska händelser ombord. Kan med fördel användas för egen dokumentation. Läkarförbundets etiska regler säger att läkaren om möjligt ska utgå från informerat samtycke vid behandling.

Assisterande sjukvårdspersonal bör fråga flygbolag om en friskrivningsblankett för läkare, »liability form – medical assistance« eller »doctor’s waiver«. En svensk läkare bör även teckna ansvarsförsäkring hos Folksam. Den gäller akutfall i hela världen. Därtill rekommenderas Utrikesdepartementets app UD Resklar.

En läkare som råkar ge en nödställd patient fel behandling riskerar juridiska påföljder, i Sverige såväl som utomlands. Om en person anser sig misshandlad av läkare vid nödsituation kan denne teoretiskt sett anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, eller till polisen. Det blir då deras fråga att avgöra om det var en nödsituation och om läkaren därefter agerade rätt.

Uppgifterna har hämtats från artikeln Läkarhjälp vid nödsituationer – viktigt att veta vad som gäller som publicerades i Läkartidningen 42/2014.