Bassel Qaddoura och Basel Haj Hasan, läkare från Syrien, gör allt de kan för att underlätta för läkare utbildade utanför EU att få sin legitimation och kunna börja arbeta i Sverige. Som representanter för föreningen Framtida vårdpersonal träffade de i onsdags Erik Magnusson, tillförordnad avdelningschef på Socialstyrelsen, för att diskutera det nya medicinska kunskapsprovet.

Bassel Qaddoura och Basel Haj Hasan är tydliga med att de inte vill sänka nivån på läkaryrket genom att göra provet lättare. De vill inte heller tumma på patientsäkerheten. Men de vill att de som gör provet ska ha en chans att klara det och att det ska vara de medicinska kunskaperna som prövas, inte hur väl de kan svenska.

– Man har cirka 60 sekunder på sig att läsa frågan och förstå svarsalternativen. De som gör provet har läst svenska i max två–tre år, förklarar Bassel Qaddoura.

Själv fick han sin läkarlegitimation i december 2016 och påbörjade sin ST-tjänstgöring i januari.

Kunskapsprovet består av tre olika delar och man borde kunna få göra om enbart de delar som man misslyckats på, tycker de.

– Om man inte klarar en del av provet får man underkänt på alltihop, vilket vi tycker är fel. Att man bara har tre chanser på sig att göra kunskapsprovet är också för lite. Särskilt för de första två tillfällena som redan varit, då fanns väldigt kort tid att förbereda sig, säger Basel Haj Hasan, som hade påbörjat sin ST i neurokirurgi i Syrien, och nu arbetar som läkarassistent på en vårdcentral i Mariestad sedan april 2016.

Han gjorde kunskapsprovet för första gången i januari i år, och hörde till de 77 procent som inte klarade det. Han går nu en introduktionsutbildning på Sahlgrenska akademin för att förbereda sig inför provet.

Han och Bassel Qaddoura anser att det särskilt i den prekliniska delen av kunskapsprovet finns många frågor som inte är relevanta i den kliniska verksamheten. Det är en synpunkt som några de svenska läkare som gjorde kunskapsprovet för en artikel till Läkartidningen delar. 

Erik Magnusson, tillförordnad avdelningschef på Socialstyrelsens avdelning för behörighet och statsbidrag, tycker att det är bra att träffa dem som berörs av provet. Det bidrar dels till att information om kunskapsprovet och vad som förväntas av dem som skriver det sprids till fler, dels till ett utbyte av erfarenheter mellan de som konstruerar provet och de som ska skriva det.

– Mycket av det de föreslår har vi fått även från annat håll eller tänkt på själva. Svårighetsgraden och nivån har vi inga avsikter att ändra men när de gäller formerna runtomkring är det något vi för samtal med Umeå universitet om. Det är ju viktigt att det är kunskapen som avgör om man klarar provet, inte en alltför hög stressnivå eller att man inte förstått vad provet kommer att innehålla, säger han.

Det är Umeå universitet som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för pedagogiken och det vetenskapliga innehållet i kunskapsprovet.

Det som diskuteras när det gäller formerna runt omkring kan till exempel handla om hur lång tid man får på sig att skriva provet eller att förändra och utöka informationen så att de som ska skriva det förstår vad som förväntas av dem.

– Provet utvecklas hela tiden och med fler frågor i frågebanken kan deltagarna få en bättre bild av hur provet går till, säger Erik Magnusson.

Men att godkänna delar av provet är inte aktuellt, enligt honom.

– De som rättar provet gör en helhetsbedömning av kunskaperna. Om man är svagare på en del kan det vägas upp att man är starkare på en annan. Men man får inte ha mindre än 50 procent rätt svar på någon av delarna.

En del av förklaringen till att deltagare misslyckas är att de inte kan tillräckligt bra svenska. Det visar uppföljningar av tidigare provresultat och även utifrån erfarenheter från det tidigare Tuleprovet.

– Det är helt nödvändigt att ha goda kunskaper i svenska när man skriver provet. Och att ha förberett sig och fräschat upp sina kunskaper från läkarutbildningen. Det är bättre att vänta och förbereda sig ordentligt än att gå upp och chansa.

Varför har man bara tre försök att skriva?

– Provkonstruktören och vi har gjort den bedömningen att om man inte klarar provet som ska kontrollera att den sökande har de kunskaper som krävs för en svensk legitimation på tre försök så har man nog inte de kunskaper som krävs. Då har man ju möjligheten att gå den kompletterande utbildningen eller göra om utbildningen i Sverige.

Tidsgränsen på 24 månader är för att få deltagarna att verkligen göra provet.

– I det tidigare systemet har vi exempel på personer som varit väldigt länge i systemet och de fastnar ofta, vilket varken är bra för den enskilde eller för de verksamheter som efterfrågar deras kompetens, säger Erik Magnusson. 

Läs mer: 

Fler klarade andra omgången av medicinska kunskapsprovet

Kunskapsprovet

Kunskapsprovet består av ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov.

Det teoretiska provet består av tre delprov – en klinisk/preklinisk del med 140 frågor som görs på max tre timmar, en klinisk del med fem patientfall om vardera 5-6 delfrågor som görs på max en timme, och en del med en vetenskaplig artikel på engelska med 10 frågor, också max en timme. Frågetypen är flervalsfrågor där man kryssar för det rätta svaret. 

För att bli godkänd krävs minst 60 procent rätta svar. Läkarna har tre försök att klara det teoretiska provet, som ska göras inom 24 månader från första provtillfället. 

De som klarar sig går vidare till det praktiska provet, som man ska klara på max två försök. För att få svensk läkarlegitimation krävs också en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 och klinisk praktik.

En alternativ väg in i läkaryrket är den kompletterande läkarutbildningen på ett år som ges vid Karolinska institutet, Linköpings universitet och Sahlgrenska akademin i Göteborg. Till hösten 2017 finns sammanlagt 62 platser på de utbildningarna. Därefter har man samma utbildning som en svensk läkare och kan göra sin AT-tjänstgöring.

Framtida vårdpersonal

En förening för personer med utbildning inom olika vårdyrken från länder utanför EU.  Föreningens syfte är att hjälpa medlemmarna att komma in på den svenska arbetsmarknaden och föra medlemmarnas åsikter vidare till beslutsfattare.

Informationen på Facebook är på arabiska och svenska.

Facebook-gruppen har enligt uppgift över 2000 medlemmar.