Landstingsrevisorerna har granskat om förutsättningarna för en patientsäker driftsättning av NKS under pågående verksamhet säkerställdes. Att det var en tidspressad flytt framkommer under flera punkter. Både driftsättningen och aktiveringstiden har varit kortare än vad som behövs enligt internationell erfarenhet.
Internationella erfarenheter visar att tre–fem år är rimligt för arbetet med driftsättning. Men först i början av 2015 bestämdes vilka verksamheter som skulle flytta till NKS och hur innehållet i de verksamheterna skulle se ut, enligt rapporten.
Aktiveringsperioden, då lokalerna iordningställdes och personalen utbildades, tog på NKS knappt sex månader. Det brukar ta från ett halvår till ett år, enligt revisorerna.
Revisorerna ger godkänt för patientförflyttningarna. De genomfördes enligt de uppsatta flyttprinciperna som innebar att de skulle ske under få dagar, att produktionen skulle vara neddragen inför flytten och bemanningen säkrad.
När det gäller övriga punkter, som till exempel tekniken, omorganisationen som genomfördes i samband med flytten, bemanningen och tid för utbildning, är revisorerna mer kritiska.
Att NKS haft och fortfarande har stora problem med nätverk, telefoni och larm (IT/IKT) är väl känt. Installationer och anpassningar av dessa system borde ha varit klara i god tid före flytten för att säkerställa en patientsäker driftsättning, skriver landstingsrevisorerna i rapporten. Enligt driftsättningsplanen skulle de fungerat tre månader före flytten.
»Om inte de digitala stödsystemen och den medicintekniska utrustningen fungerar som de ska så innebär det risker för patientsäkerheten«, skriver revisorerna.
Inför de två återstående flyttarna rekommenderar de att tidplanen förlängs så att IT/IKT-systemen finns på plats så att man hinner genomföra tester av helheten.
All flyttande personal hade heller inte genomgått den obligatoriska eller rekommenderade utbildningen, skriver revisorerna. Det beror delvis på IT/IKT-problemen, delvis på att utbildningar och övningar skulle ske vid sidan av ordinarie arbete.
I samband med flytten gjordes en omfattande omorganisation, eftersom det nya sjukhuset har andra arbetssätt än det gamla. Många i personalen fick också nya tjänster i den nya organisationen och andra behövdes läras upp, vilket satte press på organisationen.
Från andra internationella sjukhusflyttar rekommenderas att inga större organisationsförändringar genomförs inom 1–1,5 år före flytt. När det gäller NKS var det en förutsättning att en omorganisation genomfördes samtidigt med flytten, eftersom de gamla lokalerna inte fungerar för det nya sättet att arbeta. Men delar av förändringen borde ha kunnat genomföras tidigare, till exempel rekryteringen av nya chefer, skriver revisorerna, som bedömer att de sena chefstillsättningarna i vissa fall lett till otydliga ansvarsförhållanden.
Arbetsbelastningen på programkontoret, som ansvarade för överföringen till NKS, var mycket hög, framför allt för samordnande funktioner som driftsättningsledare och flyttsamordnare. Omorganisationen, då många fick andra arbetsuppgifter, ledde till att ingen av de driftsättningsledare som tillsattes hösten 2014 fanns kvar till flytten. Administrativa stödfunktioner saknades eller tillsattes för sent, enligt de intervjuer som revisorerna genomfört.
Förutom att förlänga tidsplanen för driftsättning och aktiveringsperioden inför nästa flytt, bör ledningen för Karolinska utvärdera om bemanningen av projektorganisationen behöver ändras när det gäller behov av verksamhetskunskap och administrativa stödfunktioner. Ledningen bör också utvärdera om deltagandet och möjligheterna för deltagande i utbildningar och övningar varit tillräckliga.
Även Stockholms läns landsting ska, enligt beslut i fullmäktige hösten 2016, granska sjukhusprojektet ur flera aspekter.
Landstingsdirektören Malin Frenning och chefsjuristen Anne Rundquist har nu, enligt Svenska Dagbladet, undertecknat ett tjänsteutlåtande om att granska hela sjukhusprojektet, som en följd av oppositionens krav på en extern granskning. Enligt utlåtandet, som Svenska Dagbladet tagit del av, är genomlysningen »lämpad för uppdragsforskning med inriktning på offentlig sektor förslagsvis vid Stockholms universitet«. Uppdraget ska inledas under första kvartalet 2017 och pågå till och med 2020, två år efter nästa val.
Enligt Svenska Dagbladet ska genomlysningen belysa fullgörandet av samtliga avtalade tjänster över tid, som processen inför beslutet att bygga ett nytt universitetssjukhus, besluten inför genomförandet av upphandlingen, genomförandet av byggnationen, verksamhetsinnehållet och driftsättningen, avtalsförvaltningen och finansieringen.
Hela landstingsrevisorernas rapport finns att läsa här.
Läs mer:
Äldre teknik ska säkra patientsäkerheten på NKS
Läkare kräver åtgärder mot teknikproblemen på NKS
Inflytt på NKS trots fackliga protester
