Med antibiotikaresistens som ett av de största problemen för den globala hälsan kommer också forskningen om vad som påverkar antibiotikaanvändningen. Och korruption kan spela en lika stor roll, eller större, som graden av demokrati och hur mycket pengar som läggs på sjukvård. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet, GU.
– Korruption är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna. Att det faktiskt är ett så stort samband tycker jag är intressant, säger Björn Rönnerstrand till Läkartidningen.
Han och hans medförfattare Victor Lapuente, båda forskare vid samhällsvetenskapliga fakulteten, har jämfört data om korruption med graden av antibiotikaförskrivning i hundra regioner i Europa. Andelen personer som uppger att de fått antibiotika är klart mindre i länder med lägre korruption än i dem med högre.
Datan om korruption kommer från European quality of government index, som samlas in vid GU. Den bygger på intervjuer med totalt 85 000 personer om upplevd korruption, både specifikt inom sjukvårdsområdet och hur vanligt det är att människor skaffar sig offentlig service genom mutor. De siffrorna jämfördes sedan med hur många personer som fått antibiotika förskriven.
En sak som är speciell med studien är att den inte bara visar korrelationen inom länder, utan även i mindre regioner. För det kan vara stora skillnader inom en nationsgräns. Ett exempel är Spanien där antibiotikaanvändningen är betydligt större i Katalonien än i Baskien.
– Bryter man ner det på regionnivå ser man att institutionella faktorer verkar vara viktigare än kulturella för att förklara skillnaderna, säger Björn Rönnerstrand, som menar att bilden av att antibiotikaanvändningen generellt sett är alarmerande hög i södra Europa behöver nyanseras.
Korruptionen i Norden är relativt låg, liksom antibiotikaanvändningen. Sverige har en låg nivå av korruption och låg variation. Köpenhamnsområdet har lägst grad av korruption i sjukvården.
Björn Rönnerstrand menar att politiker och organisationer som vill tackla problematiken med resistenta bakterier globalt, måste titta på korruptionen.
– Ska man ta sig an frågan om antibiotikaresistens är det viktigt att man beaktar de här faktorerna, säger han.
Läs studien här:
Corruption and use of antibiotics in regions of Europe
