I kölvattnet av skandalerna kring kirurgen Paolo Macchiarini, med flera fall av såväl misstänkt som konstaterat forskningsfusk, gav regeringen professor Margaretha Fahlgren i uppdrag att undersöka behovet av en ny hantering av ärenden som rör utredning av oredlighet i forskning. I uppdraget ingick även att lämna förslag som säkerställer en tydlig och rättssäker hantering av misstänkt oredlighet.
– Vårt bärande förslag är att inrätta en ny nationell myndighet, som ska utreda misstankar om oredlighet i forskning, sa Margaretha Fahlgren vid en pressträff på onsdagen.
Enligt henne behövs det en fristående myndighet för att försäkra att utredningarna genomförs på ett opartiskt, enigt och tillförlitligt sätt. Myndigheten föreslås få formen av en nämndmyndighet och placeras vid en annan myndighet, närmare bestämt Vetenskapsrådet.
Den nya myndigheten, som föreslås få namnet Oredlighetsnämnden, ska bestå av en ordförande och tio ledamöter med vetenskaplig kompetens. Ledamöterna ska också ha dokumenterad erfarenhet av att arbeta med god forskningssed.
Enligt förslaget ska Oredlighetsnämnden ta över de uppgifter som i dag sköts av Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Expertgruppen föreslås därmed läggas ned.
För att skapa större nationell enighet om vad oredlighet i forskning egentligen är, föreslår utredningen också en lagfäst definition av misstänkt oredlighet i forskning:
Allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.
En annan viktig del i förslaget är att det ska vara Oredlighetsnämnden, och inte universiteten och högskolorna själva, som ska fatta beslut om oredlighet i forskning.
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S), är positiv till utredningens förslag och menar att utredaren gjort ett gediget jobb.
Vad är det största problemet med den nuvarande ordningen för hantering av oredlighet?
– Det är att det är otydligt när det ligger hos universitet och högskolor att själva besluta om hur man gör. Man kan om man vill använda sakkunniga som man själv beställer in, eller använda Expertgruppen vid Centrala etikprövningsnämnden, men sedan ligger beslutet helt på våra högskolor och universitet. Jag tror att det är viktigt att vi får en mer oberoende instans, säger Helene Hellmark Knutsson.
På frågan om det inte finns poänger med att oredlighet utreds nära forskningen på lärosätena svarar utredaren Margaretha Fahlgren:
– Man kan säga att det finnas en poäng i att göra det, men å andra sidan så behöver man också arbeta upp system för hur man gör det. Då menar vi att i dagens läge är det bra att skapa en ny nämndmyndighet som tar hand om just de oredlighetsfrågorna. Och eftersom vi också föreslår en lagfäst definition, med fabricering, förfalskning och plagiering som görs uppsåtligt eller med grov oaktsamhet, menar vi också att det blir tydligt. Det är de frågor som oredlighetsnämnden utreder. Allt annat gällande avvikelser från god forskningssed utreds på universitet och högskolor.
Som exempel på avvikelser som ska utredas på universiteten nämner Margaretha Fahlgren att det kan vara sådant som bottnar i personkonflikter, dålig forskningsmiljö, eller bråk om författarskap.
En annan förändring mot dagens ordning är att privatpersoner ska kunna anmäla misstänkt oredlighet till den nya myndigheten.
Finns det en risk att det används i just personkonflikter mellan exempelvis forskare?
– Man får väga det mot varandra. Då menar vi ändå att det är viktigare att man har möjligheten. Men om man anmäler och man ser att det uppenbart är en sådan anmälan, då går det tillbaka till universiteten att hantera.
Nästa steg är att utredningen ska ut på remiss till berörda instanser.
– Vi ska lyssna in remissinstanserna, men förutsatt att det faller väl ut vill jag gärna gå vidare med förslagen som rör en oberoende nämnd och även lagstiftning. Det innebär att vi skulle kunna ha det på plats tidigast den 1 januari 2019, säger Helene Hellmark Knutsson.
Utbildningsdepartementet har sedan tidigare lämnat ett förslag om att all etikprövning för den forskning som avser människor ska samlas under en sammanhållen myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Om förslaget, som nu är ute på remiss, går igenom innebär det att dagens sex regionala etikprövningsnämnder slopas.
Ta del av hela utredningen »Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning« här.
Läs också:
