Varannan patient får totalt tillbringa mer än tre timmar på akutmottagningen. Och var tionde får vänta nära, eller mer, än tio timmar.
Det visar en ny sammanställning av Socialstyrelsen. För drygt ett år sedan kom en riskrapport som byggde på samma data, men nu har man dessutom tittat på vilken roll överbeläggningar och läkarnas kompetens spelar.
Det finns stora skillnader mellan akutmottagningarna. På vissa är medianen för vistelsetiden över fyra timmar, medan den på andra är under två. De större sjukhusen har i regel längre väntetider, vilket kanske är ett väntat resultat.
Lika väntad är kanske Socialstyrelsens analys att överbeläggningar spelar stor roll för tiden patienter tillbringar på akuten. När det inte finns plats på avdelningarna så blir patienterna kvar på akuten.
– Vi tror att sjukhusen behöver se det som en fråga för hela sjukhuset, inte bara akuten, säger utredaren Sevim Barbasso Helmers till Läkartidningen.
Ofta ökar antalet patienter efter lunchtid. Sevim Barbasso Helmers lyfter fram goda exempel där man arbetar med att skriva ut färdigbehandlade patienter tidigt på dagen, på morgonen eller förmiddagen.
– Vissa akutmottagningar har flödesledare som bland annat lediggör vårdplatser före toppen. Vi tror inte att man kan bli av med problemet, men åtminstone jämna ut flödet.
En sak Socialstyrelsen också har noterat i statistiken är att patienter som är 80 år och äldre, får tillbringa längre tid på akuterna än genomsnittet, trots att de i regel har högre prioritet och snabbare får träffa läkare. Median för 80-pluspatienter är 25 minuter längre, jämfört med de som är yngre. Orsaken har förmodligen också med överbeläggningarna att göra. Äldre skrivs i högre utsträckning in på olika avdelningar, och saknas då platser får de vänta.
– Hade äldre kunnat omhändertas i sitt boende hade de kanske inte behövt uppsöka akuten, säger Sevim Barbasso Helmers, och nämner hemsjukvård som ett exempel på något som skulle kunna avlasta akuterna.
En annan faktor Socialstyrelsen har tittat på är läkare under utbildning. Patienter som behandlas av AT-läkare får tillbringa längre tid på akutmottagningen.
– Vi tror helt enkelt att AT-läkare behöver rådfråga mer och konsultera legitimerade läkare och specialister. Och det ingår ju i deras roll. Vi vill verkligen inte säga att det är fel – de behöver ju vara där i sin utbildning.
Den nya analysen är gjord med delvis nya metoder och därför är det vanskligt att jämföra resultaten med tidigare undersökningar. Socialstyrelsen ser att väntetiderna ungefär är i linje med förra gången man mätte.
Skulle du säga att väntetiderna i regel är långa i Sverige?
– Ja, det tycker vi. Det är lustigt att du får en bedömning på en timme och sedan får vänta ytterligare två timmar. Vad händer under den tiden, undrar man då.
Läs också:
25 minuter mer för äldre
Statistik ur patientregistret juli 2015 till juni 2016 visar att medianvistelsetiden på akuterna är 3 timmar och 14 minuter i gruppen 19–79 år.
Äldre över 80 år har en mediantid på akuten på 3 timmar 39 minuter. Dock är tiden fram till läkarbedömning något kortare.
Ett problem i undersökningen är att flera större akutmottagningar inte är med, då en tredjedel inte rapporterar data som uppfyller Socialstyrelsens kvalitetskrav. Här faller flera stora akutmottagningar bort.
