Vårdskador vanligare vid vanliga behandlingar

Sedan 2010 har antalet anmälda vårdskador ökat kraftigt. Från 2010 till 2014 var ökningen 40 procent. Mellan 2014 och 2015 ökade antalet anmälda skador med nio procent.

Men enligt Löf betyder det inte att sjukvården har blivit farligare. En förklaring till ökningen är i stället att befolkningen växer och därmed antalet patienter. En annan är patientsäkerhetslagen som kom 2011 och ställer krav på att upplysa patienten när vårdskador skett.

Statistiken över de anmälda vårdskadorna förra året visar dock på en viss avmattning i ökningstakten. Anmälningarna har bara ökat med två procent sedan 2015.

– Jag tror inte att man ska dra för stora växlar på det. Men det fortsätter i alla fall inte att dra iväg, säger Löf:s chefläkare Pelle Gustafson, som även ingår i Läkartidningens medicinska redaktion.

Han tror att attitydförändringar inom vården och patientsäkerhetslagen har lett till att mörkertalet krympt, även om det fortfarande finns en underrapportering.

– Det minskar utan tvivel. Inom förlossningsvården vågar jag till exempel säga att mörkertalet inte alls är stort.

Ungefär hälften av landstingen och regionerna har färre anmälda vårdskador än tidigare. Några landsting/regioner sticker ut extra mycket: Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköpings län, Region Kronoberg och Region Halland.

– Om det beror på att antalet skäl till anmälningar har minskat är det jättebra. Har man däremot lagt locket på och hindrat folk från att anmäla är det förstås mindre bra, säger Pelle Gustafson, som dock tror att anledningen är den förstnämnda.

Just de landsting/regioner som ligger bra till när det gäller vårdskador toppar nämligen även andra undersökningar de senaste två, tre åren. Bland annat vad gäller patientnöjdhet, förekomst av trycksår och väntetider.

– De ligger ständigt i topp när landstingen mäts mot varandra. För mig är det ett tecken på att man arbetat metodiskt och långsiktigt med kvalitet, säkerhet och tillgänglighet, säger Pelle Gustafson.

De flesta vårdskadorna inträffar inom ortopedin, kirurgin och tandvården, men de största summorna betalas ut för skador inom förlossningsvården.

Pelle Gustafson konstaterar även att skadorna framför allt uppkommer bland vanligt förekommande behandlingar.

– Man kan tänka sig att man borde ha goda möjligheter att bli bättre om man gör väldigt många bråckoperationer, fotoperationer eller gallvägskirurgi till exempel – men så är det inte. Det är ganska märkligt.

Vad kan det bero på?

– Jag tror det handlar om saker som kommunikationsbrister. En annan vanlig förklaring är diagnostiska fel som står för 12 procent av anmälningarna till oss och är en grupp som ersätts i mycket högre utsträckning än andra skador.

Pelle Gustafson berömmer i stort landstingens och regionernas patientsäkerhetsarbete, men ser samtidigt orosmoln.

– Vårdplatssituationen och den stora personalomsättningen är oroande. Om välutbildad personal kan rutinerna och vårdar patienten som man ska på rätt avdelning, minskar risken för vårdskador. Risken för att utlokaliserade patienter ska drabbas är dubbelt så stor.