Vid pressträffen medverkade, från vänster: Elias Palm, rättsläkare och avdelningschef vid Rättsmedicinalverket, Åsa Carlander Hemingway, migrationsrättschef vid Migrationsverket, Daniel Salehi, enhetschef vid Migrationsverket och Ann Lemne, projektledare vid Rättsmedicinalverket. Foto: Joakim Andersson
Som Läkartidningen tidigare berättat har Rättsmedicinalverket fått i uppdrag att ta fram en metod för medicinsk ålderbedömning av asylsökande barn. Metoden innefattar röntgenbilder av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled.
I valet av metod har man lutat sig mot en rapport som Socialstyrelsen tidigare publicerat.
– En månad innan vi fick regeringens uppdrag kom Socialstyrelsens rapport. Eftersom regeringens uppdrag säger att vi ska börja med detta omedelbart fanns det inte tid ta ett år till att göra litteraturstudier. Den här rapporten pekade på det fanns stöd för magnetkameraundersökning av knä och vi har jobbat tillsammans med de experter som Socialstyrelsen använde i sin rapport, säger Elias Palm, rättsläkare och avdelningschef vid Rättsmedicinalverket.
Undersökningen av tillväxtzon i knäled ska kompletteras med röntgenbilder av visdomständer.
– Anledningen till att vi gick vidare just med tänder, trots att det riktats kritik mot det, är att vi har den kompetensen inom myndigheten redan. Vi har rättsodontologer och då var det lättare att åtgärda de negativa eller bristfälliga saker i metoden som Socialstyrelsen pekade på, säger Elias Palm.
Bilderna på knän och tänder ska sedan analyseras av två av varandra oberoende tandläkare respektive röntgenläkare. Om alla fyra bedömer visdomständer och knäled som fullmogna ska en rättsläkare i den samlade bedömningen intyga om bilderna talar för att en person är 18 år eller äldre, men syftet är inte att bestämma någons exakta ålder.
Både Rättsmedicinalverket och Migrationsverket vill också understryka att den medicinska åldersbedömningen endast är en del i en större, samlad bedömning i dessa asylärenden.
Enligt Migrationsverket har drygt 1 300 personer hittills fått erbjudande om att genomgå medicinsk åldersbedömning. Av dessa har omkring 1 200 tackat ja. Det första utlåtandet från Rättsmedicinalverket väntas skickas inom en månad, och enligt Migrationsverkets bedömning kan mellan 3 000 och 14 000 åldersbedömningar bli aktuella i år.
En fråga som också berördes var etniskt ursprung vid mognaden av de aktuella kroppsdelarna. Enligt Elias Palm finns det belägg för att socioekonomiska faktorer har betydelse för när mognaden sker.
– Det finns studier där man tittat på olika populationer som lever i olika delar av världen och sett att de mognar i olika takt. Då är det lätt att tänka sig att det har med etnicitet att göra. Men det finns också migrationsstudier, där man tittat på personer som växer upp i en miljö och sedan flyttar till en annan miljö, och då förändras deras mognadsstadier. Det gör att det finns belägg för att säga att det snarare är socioekonomiska faktorer som påverkar mognadsgraden än etniskt ursprung, säger Elias Palm.
– När det gäller studier av magnetkamera av knä, som inte har lika stort vetenskapligt stöd som tänderna, bygger det på populationer som bor i Frankrike och har en hög socioekonomisk status – vilket vi inte tror kommer vara fallet för merparten av dem som kommer genomgå medicinsk åldersbedömning, fortsätter han.
Trots att det enligt Elias Palm finns stöd för att socioekonomiska faktorer påverkar mognaden har Socialstyrelsen uppgett att man i en fördjupad studie ska undersöka hundratals svenskars skelett där den etniska aspekten vid medicinsk åldersbedömning ingår.
I september förra året sa Carl-Erik Flodmark, barnläkare och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, följande till Sveriges Radio:
– Vi ska titta på födda och folkbokförda i Sverige som inte har föräldrar som är födda utomlands. De ska jämföras med personer som har det.
Enligt Elias Palm är Socialstyrelsens studie inte obsolet.
– Det tycker jag inte. Socialstyrelsen har vacklat lite fram och tillbaka i hur de ska förhålla sig till det här med etnicitet. Men de har också ett uppdrag att fördjupa kunskapen. Jag ser allt som görs för att fördjupa kunskapen som positivt.
Kan man tänka sig att ytterligare kompletterande metoder kommer att användas för medicinsk åldersbedömning i framtiden?
– Definitivt. Jag ser möjligheter både att förändra de metoder vi använder men också hur vi svarar. Kommer det studier som ger ännu större stöd åt magnetkameraundersökning av knäleden kan vi förändra svaret utan att ändra metoden.
Hela presskonferensen finns att se på Migrationsverkets sida på Facebook.
Läs mer:
Nu startar medicinsk ålderbedömning i asylärenden
Smer: Etiskt försvarbart att använda medicinsk åldersbedömning
RMV presenterade metoder för medicinsk åldersbedömning
Medicinska åldersbedömningar av asylsökande ska starta till hösten
Socialstyrelsen ska utreda åldersbestämning med magnetkamera
Läkarförbundet: Osäkra metoder utsätter läkaren för etisk stress
