Syftet med patientlagen, som kom januari 2015, är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I sin slutrapport, som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys lämnat till regeringen, ger myndigheten en bild av vad som har skett sedan lagen infördes.

Resultatet är dystert. Lagen har inte nått sitt mål. Faktum är att den inte har lett till en enda konkret förbättring för patienterna. Myndigheten har gjort en mätning före och efter lagen som utgår från patienternas erfarenheter. Den visar att patientens ställning är oförändrad eller försvagad. På flera områden – tillgänglighet, information och delaktighet – har det blivit sämre.

Det är inte lagen i sig som är felet, även om myndigheten även kritiserar den på vissa punkter. Enligt rapporten handlar det snarare om att hälso- och sjukvården inte skapat förutsättningar för att den ska kunna tillämpas. Få känner till lagen, och inom vården har man dålig koll på vilka skyldigheter man har gentemot patienten. Landstingen och kommunerna har gjort för få insatser för att se till att lagen följs, och de insatser som har gjorts har bara varit koncentrerade till själva införandet av lagen.

En annan försvårande faktor är att det finns en kultur inom hälso- och sjukvården där det inte är naturligt att sätta patienten i centrum och se hen som en aktiv samarbetspartner. Patienterna upplever inte att vården efterfrågar eller är intresserad av deras delaktighet. Enligt rapporten måste attityderna bland vårdpersonalen förändras så att det blir naturligt att patienten är delaktig, informerad och har inflytande.

Myndigheten anser att det behövs en samlad strategi om patientens ställning ska stärkas. Patientlagen behöver bli tydligare kring vem som ansvarar för vad i vårdkedjan. Kunskapen om lagen måste öka – både hos allmänheten och hos vården. Kulturen inom vården måste förändras, ledningen måste prioritera patientens ställning och det måste finnas konkreta verktyg för att tillämpa lagen. Uppföljningar bör göras regelbundet, även på kliniknivå, och resultatet ska redovisas med stor transparens.

Regeringen bör även överväga att göra det möjligt för patienten att vända sig till Inspektionen för vård och omsorg när patientlagen inte följs och utesluter inte heller att sanktioner kan behövas på sikt. 

Läs mer:

Hinder och möjligheter ett år efter patientlagen

Nu sjösätts den nya patientlagen

Patientlagen

I patientlagen, som infördes den 1 januari 2015, samlas befintliga bestämmelser som rör patientens ställning, som samtidigt har stärkts på flera sätt:

  • Patienter får rätt att söka öppen vård i hela landet (hemlandstingets remisskrav gäller). Rätten gäller även behandlingar som inte ges i hemlandstinget. Vårdgarantin gäller dock inte för utomlänspatienter.
  • Rätten till ny medicinsk bedömning (»second opinion«) vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom stärks.
  • Vårdgivarnas informationsplikt till patienterna utökas.
  • Det förtydligas att vård inte får ges utan samtycke. Vid akut fara får vård dock ges om patientens vilja inte kan utredas.