Det var i oktober 2016 som den norska regeringen avbröt den fem veckor långa sjukhusstrejken med hänvisning till fara för liv och hälsa. Konflikten skulle i stället avgöras i en så kallad »tvungen lønnsnemnd«, en skiljenämnd som regeringen kan införa för att lösa en arbetsmarknadskonflikt.
Huvudfrågan i konflikten rör läkarnas arbetstider. Den fackliga centralorganisationen Akademikerne kräver ett förtydligande om att den praxis med kollektiva regler och avtal för den arbetstid som läkare arbetar utöver den lagstadgade arbetstiden fortsatt ska gälla. Arbetsgivarorganisationen Spekter vill däremot ha individuella avtal med läkarna för den extra arbetstiden.
Måndagens beslut i Rikslønnsnemnda gick i Spekters favör och slår fast att den gamla överenskommelsen mellan parterna fortsatt ska gälla, något som även inkluderar läkarnas vida undantag från arbetstidsbestämmelserna.
Beslutet har väckt starka reaktioner hos Akademikerne. De anser att Rikslønnsnemnda inte har kompetens att fastställa undantag från arbetstidsbestämmelserna och kommer därför att ta tvisten vidare till arbetsdomstolen.
– Rikslønnsnemnda kan inte vidareföra läkarnas vida undantag från arbetsmiljölagen mot arbetstagarsidans vilja och därmed sätta sig över norsk lag, säger Rune Frøyland, förhandlingsledare vid Akademikerne, i ett pressmeddelande.
Han menar vidare att undantag i lagstiftningen förutsätter en enighet mellan parterna, och att ett kollektivt skydd vid fastställande av arbetstider utöver lagens gränser är av avgörande betydelse för ett välfungerande arbetsliv.
När den norska sjukhusstrejken stoppades var totalt 628 sjukhusanställda, de flesta läkare, vid 15 sjukhus uttagna i strejk.
Tidigare artiklar:
»Läkare på sjukhus har ingen reell strejkrätt«
Sjukhusstrejken i Norge avblåst
