Nu analyserar doktor Watson medicinska bilder

På årets upplaga av den stora vård-IT-mässan HIMMSS i USA presenterade datajätten IBM att deras superdator Watson nu har börjat läsa medicinska bilder, samt att ytterligare institutioner och organisationer anslutit sig till det som kallas Watson health medical imaging collaborative. Datorn ska inte bara identifiera utan även förutspå risk för hjärt-, ögon- och hjärnsjukdom, såväl som cancer och diabetes.

Watson får i och med detta en ny utmaning. Det är första gången IBM:s mjukvara tolkar exempelvis ultraljud och röntgenbilder.

Den första tillämpningen av Watsons bildanalys gäller aortastenos, förträngning vid utflödet från vänster hjärtkammare. I en egen pilotstudie kunde superdatorn hjälpa till att identifiera potentiella aortastenospatienter som inte tidigare flaggats för kardiovaskulär vård, uppger IBM.

Watsons styrka är annars att gå igenom stora mängder text och data för att underlätta diagnos, och så arbetar den även när den analyserar bilder. Datorn kan köra patienters journaler mot omkring 300 medicinska tidskrifter, 200 böcker och 15 miljoner sidor läkemedelsinformation samt en stor del kliniska studier.

Maskinernas framsteg inom medicinen kommer stötvis, menar Max Gordon, ortopedspecialist och forskare på Danderyds sjukhus. Som exempel på artificiell intelligens nämner han ett så kallat neuralt nätverk som kom för några år sedan, ett system som enkelt kan sägas försöka likna den mänskliga hjärnan.

– År 2012 kom AlexNet för att identifiera bilder på internet. Då var datorn inte uppe i en mänsklig nivå. Tre år senare var den på en övermänsklig nivå. Den här utvecklingen går i hopp, säger han.

Max Gordon forskar bland annat på maskininlärning och intresserar sig speciellt för dessa neurala nätverk. Tillsammans med Kungliga tekniska högskolan försöker han tillämpa det som kallas deep learning inom ortopedin. Deep learning är en form av maskininlärning genom neurala nätverk (se faktaruta).

Han menar att tekniken i dag är begränsad, men att den kanske kan göra ett sådant där hopp. I slutändan kommer dock alltid en människa att få tyda vad datorn kommit fram till.

– Jag tror att en hel del tradigare uppgifter blir datorns och att vi tolkar vad resultaten betyder, säger han och jämför med att datorerna numer räknar cellerna i blodet.

Håkan Arheden, överläkare och professor i klinisk fysiologi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, är inne på samma linje.

– Datorn kan vara komplementär till alla läkare, men den kan aldrig vara bättre än den bästa specialisten, säger han.

Han leder hjärt-MR-gruppen vid Lunds universitet, en multidisciplinär grupp där en ingenjör tagit fram ett program för bildanalys vilket styrs av algoritmer, för att mäta hjärtinfarkter.

Håkan Arheden menar att datorerna dock har fördelar som människorna saknar. De färgas till exempel inte av förkunskaper. Och de sållar inte bort information på samma sätt som människan.

– Den mänskliga hjärnan klarar bara en viss mängd data eller kunskap. När den koncentrerar sig sorterar den bort mycket. Det fina med en dator är att den inte sorterar bort något. Den ger många fler förslag (på diagnoser) än vad den mänskliga hjärnan ger.

Med alltmer avancerad teknik där datorer ger alltmer omfattande beslutsunderlag kommer läkare definitivt att få förhålla sig till tekniken på ett nytt sätt. Och det gäller ställningstaganden som samhället i stort också får göra.

– En fråga som är intressant i Sverige är om vi vill att Watson läser i våra journaler. Och vad händer om den gör fel, vems ansvar är det då? säger Max Gordon.